-
Jag VET att jag MÅSTE äta mycket, både innan och efter, när jag åker skidor ca 3h om dagen och ska försöka orka med ett Vasalopp om ca 5 veckor. MEN det är inte roligt. Det är SVÅRT och det är JOBBIGT. Och jag kan längta till när den här tiden äntligen är över. När jag slipper äta gigantiska frukostar. För hur mycket jag än förmår proppa i mig är man ju ändå alltid tom på energi efter någon timmes körning. Det känns ganska ÄCKLIGT att äta så här mycket. samtidigt som någon del av mig gillar det. Och det får mig bara att känna mig ännu äckligare. Och som vanligt längtar jag nu efter tomma kylskåp och sallad... Men nu flyttar jag snart hem till Falun igen!
Men med dessa känslor gäller det att fokusera på annat. Inte tänka på det, utan tänka på vilket fint liv jag har omgiven av fina människor och en tro som liksom bär mig.
Och det var inte det jag ville säga i detta inlägg utan: Jag har en fin vän, Emma, som också bloggar, och som gör det himla bra! Och hon har skrivit ett inlägg, om kärlek, giftermål och skilsmässor LÄS HÄR!, som jag tyckte var så tänkvärt. Så varför ska jag formulera en massa egna tankar i ämnet när någon annan gör det lika bra.
Och det enda tillägget jag gör att är jag ska göra ALLT som står i min makt för att, om jag någon gång gifter mig, INTE bli en del av skilsmässostatistiken. Lovar man så lovar man. Och det ska jag kämpa järnet för, är jag inte beredd att göra det ska jag inte gifta mig. Sen om man själv blir lämnad (detta är min, väldigt genomtänkta, mardröm ) ensam med fyra snoriga ungar att ta hand om, för nån ung, snygg, superkvinna så är det ju inte mitt val.
Tack Gud för den här vackra dagen, precis som alla andra dagar.
kärlek!
/ia.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar