tisdag 27 december 2016

Tävlingen jag avstår från att delta i

Hade tänkt skriva det här inlägget innan jul men annat kom emellan (jul ju!) så det kommer här.

Vill ni veta vad jag tänker? Jo, att man inte ens behöver vara med i den där tävlingen 'vem har lyckligast familj på julafton'. Man behöver inte lägga ut par-selfies som bevis på att man har ett bra förhållande (men får göra det förstås!) eller skicka glada God Jul- hälsningar till alla man känner, eller inte känner, på facebook och så (men får såklart göra det också om man vill, det är ju en trevlig gest ju!).

Men det kanske mest chockerande av allt: Man behöver inte vara varken lycklig eller lyckad på just jul. Det känns så himla prestationsinriktat på något sätt, och den där 'lyckan' måste ju absolut visas upp för omvärlden. Eller?
Det finns ju liksom 364 andra dagar om året som man också kan ha ett bra familjeliv på, och om jag ska vara helt ärlig har jag hellre en bra vardag än en enda dag på året som ska vara superhypad till att-det-måste-vara-perfekt.

Nu kanske jag låter bitter men det är jag inte för jag hade en jättefin och lyckad jul med nära och kära. (Även fast det inte finns några bra bildbevis på det, hehe)

Och det finns ju såklart inget som säger att det inte går att vara superlycklig både på jul och alla andra av årets dagar också, men kan tycka att det känns som ett litet spel med fasader när man vet att säkert jättemånga bara vill visa upp den där jullyckan utan att egentligen känna den.

Och sen det där med att målet med livet (eller i alla fall för sociala medier) alltid är att vara glad, lycklig och ha kul, det kan ju också diskuterad. Måste alltid lycka vara målet och meningen med allt? Lycka är ju något så obeständigt, så flyende, något man inte alltid kan leva i, utan mer som ett tillfälligt ställe att vila på. 
Kanske finns det andra värden att sträva efter, såsom att vara äkta, hjälpsam, försöka göra rätt, att kunna ge av sig själv för andras skull.
Typ. Nu är det bara jag som filosoferar lite fritt.


Det här inlägget är liksom inte menat som en pik mot dem som lägger ut fina bilder i sociala medier, jag älskar själv att kolla på fina bilder, utan mer en PEPP till er som inte gör det, till er som inte känner er som den perfekta bilden av lyckliga familje-julen, till er som inte är de största fansen av högtidsdagar. Att det är HELT OKEJ också. Att det duger bra att vara lycklig några dagar om året och kanske inte just de dagar när förväntningarna är som störst utifrån på att det ska vara lyckat och trevligt.

Och som jag skrev i förra inlägget: Ge lite pengar till de som verkligen behöver det istället för att köpa de där nya prylarna hela tiden.

Det var lite jultankar från mig det.

Puss och godnatt,
kram och kärlek! /ia

torsdag 22 december 2016

Gör EN GOD GÄRNING i jul

Juletider ja....


Och vi stressar vidare, tänker på allt det där som måste fixas. Stressar över alla julklappar som vi måste köpa, all julmat som vi måste handla.

Jag kan bara gissa att det är ENORMA summor pengar vi gör av med i julruschen. Och visst är det roligt att ge bort presenter till dem man tycker om, jag älskar själv det, att tänka ut nått bra och förhoppningsvis se glädje i mottagarens ögon. Och visst är det gott med julmat, och visst är det fint med ett pyntat hem...


Men EGENTLIGEN. Är inte det enda som krävs lite värme och kärlek? Gemenskap och gemytlighet med de vi tycker om. Och jag tänker på alla dem världen över som inte har något av det här, ingen värme, ingen kärlek, inget julpynt, ingen julmat (ingen mat alls kanske) och alla barnen som inte får några julklappar, ja de som kanske förlorat allt; sitt hem, sin land, sin familj och sin trygghet i livet.


Jag vill uppmana till att inte spendera alla sina pengar på julklappar och julmat utan också se om det inte finns lite slantar över att skänka till alla de som VERKLIGEN behöver det. De barn som behöver en julklapp på riktigt.
Det finns ju massa olika bra organisationer att skänka till i juletid, och för att det ska bli lite enklare för er har jag länkat direkt till några av dem här nedanför.
Själv har jag bland annat köpt ett paket med filtar via UNHCR och planerar även att ge till Love Nepal och Mercy Ships. En liten slant till Musikhjälpen blev det också förstås.


Ingen kan göra allt, men alla kan göra något, en gammal klyscha men som är SÅ sann.


UNHCR: https://sverigeforunhcr.se/stod-oss/gavoshop


Svenska Kyrkans julkampanj: https://www.svenskakyrkan.se/julkampanjen


Love Nepal: https://lovenepal.se/


Mercy Ships: http://www.mercyships.se/nyheter/mercy-ships-sverige/datum/2016/12/03/mercy-ships-julkampanj.html


Rumäniens barn (mammas organisation i Bjursås) https://www.facebook.com/Rumäniens-barn-Hjälpverksamhet-1407779716135722/?fref=ts


Bild från UNHCRs kampanj


Och förresten, en annan bra grej nu medan jag ändå håller på och tipsar om sådana här välgörenhets
saker, är JULUPPRORET. En manifestation och namninsamling för att agera för en mer human migrationspolitik i Sverige .
Såhär:

#juluppropet - för en human migrationspolitik

Genom att underteckna uppmanar du regeringen att:
– ge barn och unga rätt till trygghet och framtidstro
– ge alla som beviljas asyl i Sverige rätt till familjeliv
– undanröja praktiska hinder mot familjeåterförening


Läs mer här: http://www.juluppropet.se/


Nog snackat för mig just nu. Men snälla, låt inte det här bara bli "mitt snack" utan var med och gör någonting konkret, agera. Jag vet att nästan varenda en som läser det här har råd att avvara en hundring eller två. Minst.


Punkt slut och GOD JUL på er såklart! Vi kanske hörs igen innan jul till och med. :)


Kärlek! /ia

måndag 19 december 2016

Oroshjärta

Ibland, eller väldigt ofta rättare sagt, kan jag önska att jag vore lite mer.... lättsam typ. Why so serious? är väl en fråga som passar rätt bra in på mig. Jag skulle inte direkt kalla mig själv för pessimist, men jag är ju inte heller den den sprudlande, superglada, alltid positivt-tänkande livsbejakande tjejen heller. Jag tänker att allt vore så mycket enklare om man tog livet mer med en klackspark, ett skratt, om man alltid kunde se och hoppas på det bästa ur saker och ting.

Jag tänker att det vore lättare om man inte var rädd. Om man såg möjligheterna istället för riskerna. Om man såg vad livet hade att erbjuda istället för att vara rädd att göra fel. Om man förväntade sig att allt skulle bli bra istället för att allt kommer att gå åt skogen. Om man inte var en funderare, analyserare, en person med ett ganska stort vemod. Att det vore lättare om man trodde att livet bara gick ut på att ha kul och vara lycklig - då skulle man ju kunna sträva efter enbart de grejerna som gör en just glad och lycklig.

Men jag tror ju att det finns något mer. En strävan efter att göra rätt, att ta livsuppgiften på allvar, att se till dem som har det sämre än jag själv, att våga ta in andra människor och den här världens lidande, och försöka göra någonting åt det. Och jag känner mig ofta dålig när jag inte ägnar mig åt just detta.

Jag tror att det finns rätt och fel, en allmängiltig sanning och en Gud som vill lära känna alla människor och att jag har ett uppdrag att i den mån det går visa på honom genom mitt liv och mitt handlande.  Men det kan så lätt bli en stor prestationsångest i allt det där, och då tror jag att man, dvs. jag, är lite fel ute. Att tro på Gud är inte en prestation men min vilja att göra rätt sammanslaget med min personlighets stora förmåga att få dåligt samvete gör ju att det blir en jobbig kombination ibland.
Förstå mig rätt nu, Gud är aldrig jobbig men mina egna tankar om vad jag bör göra, vara och tänka kan bli det.

Ja ibland brukar jag tänka att det kanske vore enklare om man vore någon annan, något annat, än den man är.

Samtidigt. Min tröst;
DE människor som jag faktiskt vet tycker om mig, de tycker ju om mig för den jag är, nu idag.
Att Gud har skapat mig till den jag är. Därför tänker jag också att han får ta hand om mitt oroshjärta. Att Gud får stärka mig, trösta mig, skydda mig, leda mig. Att det finns en mening med att jag har ett känsligt och tidvis oroligt hjärta. Jag tröstar mig med att tänka att ju svagare jag är i mig själv desto större får Guds styrka vara i mig.

Här kommer två bibelord som får ge mig styrka att inte oroa mig utan att istället vara glad i Gud.

Fil 4: 4-6
Gläd er alltid i Herren. Än en gång vill jag säga: gläd er. Låt alla människor se hur fördragsamma ni är. Herren är nära. Gör er inga bekymmer, utan när ni åkallar och ber, tacka då Gud och låt honom få veta alla era önskningar.

Matt 6: 25-34

25Därför säger jag er: bekymra er inte för mat och dryck att leva av eller för kläder att sätta på kroppen. Är inte livet mer än födan och kroppen mer än kläderna? 26Se på himlens fåglar, de sår inte, skördar inte och samlar inte i lador, men er himmelske fader föder dem. Är inte ni värda mycket mer än de? 27Vem av er kan med sina bekymmer lägga en enda aln till sin livslängd? 28Och varför bekymrar ni er för kläder? Se på ängens liljor, hur de växer. De arbetar inte och spinner inte. 29Men jag säger er: inte ens Salomo i all sin prakt var klädd som en av dem. 30Om nu Gud ger sådana kläder åt gräset på ängen, som i dag finns till och i morgon stoppas i ugnen, skall han då inte ha kläder åt er, ni trossvaga? 31Gör er därför inga bekymmer, fråga inte: Vad skall vi äta? Vad skall vi dricka? Vad skall vi ta på oss? 32Allt sådant jagar hedningarna efter. Men er himmelske fader vet att ni behöver allt detta. 33Sök först hans rike och hans rättfärdighet, så skall ni få allt det andra också. 34Gör er därför inga bekymmer för morgondagen. Den får själv bära sina bekymmer. Var dag har nog av sin egen plåga.

----------------------------------------------------------------------------------------------------

Men ibland också: Då känner jag mig STARK och LYCKLIG. Med ett leende på läpparna. Med ett hjärta som bara vill sjunga och prisa Gud. Med ett hjärta och en kropp som vill hänge sig åt livet och allt det vackra i det, en stor TACKSAMHET för att få vara en del av det, att ha fått liv på jorden just i denna tid, denna situation, att möta just dessa människor. 
Så tacksam och glad att få vara vid liv och ha det så bra, till brädden fylld av kärlek. 
Och oavsett stämningsläge så vet jag att Gud aldrig överger oss, att han alltid finns där och det är det viktigaste. Inte frågan om jag för stunden är glad och lycklig eller ej.

Kärlek! /ia

fredag 16 december 2016

Det stora (eller lilla) julbaket

Idag vakande jag tröttare än vad jag borde vare efter en god natts sömn (drömde i och för sig mar?drömmar om jobbet - ska bli....hmmm....intressant att se om de förverkligas ikväll när jag ska jobba. den som lever får se!) och ångrade iallafall lite att jag ställt klockan så tidigt en ledig dag.
Men det fanns ju en plan med det hela - som ni ska få höra snart.

Kanske att anledningen till min trötthet är att jag känner mig lite risig, som att förkylningen som definitivt var på bättringsvägen, nästan helt frisk faktiskt, tagit ett baksteg. Känns det som. Huvudvärk och lite rosslig i hals och näsa. Tråkigt, men med lite superduperpiller som sjuksyrran själv ordinerat ( = ipren och alvedon, ha)  så mår jag lite bättre.

Och nu till det ROLIGA: (och anledningen till att jag ville gå upp i tid) är att jag JULBAKAR lite idag. Kul ju! Känner mig inte direkt som någon 'bakare' eller så där huslig och pysslig så, men när jag väl står i köket och geggar och grejsar och samtidigt lyssnar på någon bra pod (typ den här) så riktigt njuter jag av köksarbetet. Speciellt såhär i juletider. Har jag kanske nån gång nämnt att jag gillar den mysiga adventstiden? ;) 


Ville inte riktigt göra de helt traditionella julbaket som lussebullar och pepparkakor och knäck (läs: jag är för lat och dålig på att baka för att göra sånt som ska jäsa, gräddas lagomt länge osv.). Så jag letade upp lite roliga recept som är lite twister på det vanliga, julsmakerna vill jag ju ha men inte i de vanliga formen.

Så här kommer tre recept-tips från mig:

http://underbaraclaras.se/2010/11/23/ingefarskola-och-rocky-road/  (gjorde ingefärskolan)

http://www.ica.se/recept/pepparkaksbollar-718021/  (rullade några i kokos, några i pärlsocker och några i krossad pepparkaka)

http://mittkok.expressen.se/recept/vinterns-godaste-saffranskaka/  (inte gjort denna än men tror det blir bra)


Har ju i och för sig inte smakat av det än så kan ju inte lova att det är gott men jag tror det.

Och förlåt familjen om någon läser det här, nu har jag ju spoilat vad jag ska bjuda på på mitt julfika på söndag. Längtar tills dess! Saknar min familj, människor man älskar är ju faktiskt det dyrbaraste man har.


En gammal selfie bjuder jag på till detta , dessa tar ju nästan aldrig numera.. (vadå jag har ju redan pojkvänn så då måste man väl inte försöka se snygg ut längre? :D  / mjukisbrallan )

..och en gammal november-ljus bild som jag älskar!


Ett PS. också innan jag slutar; Jag och M, såg en väldigt fin och bra och rörande film igår, på Netflix, den hette McFarland USA , ett typ sport-utsatta ungdomar-drama, riktigt bra som sagt. Så det är mitt filmtips idag.

Kärlek! /ia

onsdag 14 december 2016

Lucia - årets mysigaste dag?

Åh, idag har varit en sån himla mysig dag tycker jag. Luciadagen, en utav mina absoluta favorithögtider med allt vad det innebär; ljuset i mörkret, stämningsfull sång, lussefika och så vidare.


Började min dag med att sätta väckaren på 06:50 för att se till att vara vaken till kl 07 när det var Lucia på Tv. Detta trots att jag var ledig, trots att jag jobbat natt igår och därför kanske var lite dygnsomvänd, och trots att jag vet att man kan se den där konserten när man vill sen på playen. Men ville ju liksom har den där mysiga morgonstämningen när det fortfarande är mörkt ute och så. Och det fick jag! Hihi. Låg i sängen och myste, halvvaken med en kopp hemmagjort ingefärste och en pepparkaka. Myspys!

Fortsatte sedan med en liten morgonpromenad för att vakna till liv ordentligt (min bästa vardagsrutin ju) och det var en sån där magisk-fantastisk-vinterrosa soluppgång. Vackert!
Synd vi inte har någon kamera just nu så kan inte fotodokumentera allt det vackra så mycket.


Risgrynsgröt till frukost, det ska vara juligt en sådan här dag ju! Och eftersom jag var ledig och fortfarande känner av de sista sviterna av min förkylning => träningsfritt, så hade jag ju en hel dag att bara strosa runt hemma och julmysa-pysselypyssla. Ljuvligt!
M. åkte dessutom till Tyskland med jobbet tidigt i morse så hela dagen och kvällen har jag kunnat såsa runt i min egen takt och lyssna på hur mycket och hur hög julmusik jag vill, det är ju nice med sådana ensam-hemma dagar ibland också, när man kan leva ut sina udda rutiner och ovanor till fullo. Hehe.

Så det blev en dag med julkortsskrivande, leta julklappar på nätet (och faktiskt beställt det mesta nu, så himla skönt och befriande att ha sånt nästan-klart, jag som alltid är ute i allra sista stund), leta recept inför julbak och så vidare. Sånt där som känns som stressmoment när man bara rusar till och från jobbet hela dagarna, men som känns desto mysigare när man får sitta ner och kika ordentligt och har tid för det.
Att jag inte kommit på det här med att julklappsshoppa på nätet tidigare istället för att svettas och trängas i affärer, jag med min folkskygghet :D

Sen blev det handling, inför det där julbaket och dessutom storkok av vegetarisk stroganoff (pss, säg inte till M. att den är vego, då får han massa förutfattade meningar bara ; ) ), hela nio matlådor i kylen nu, det är gött, slipper man laga mat på länge.

Och just det, höll på att glömma, det nästan mest Luci-iga av allt var ju att vi var på en riktig live-Luciakonsert i Kopparbegs kyrka här i stan, jag, Josefin och Linnea. Supermysigt, fint och stämningsfullt. Sötast av allt var typ två femåriga stjärngossar som höll varandra i hand när de gick in och sjöng lite solo med sån där barnröst så man tror man ska smälta. Åh!
Kyrkan var full till bredden som vanligt under dessa Luciaframträden, bara önskar i mitt hjärta att den kunde få vara lika fylld annars också.


Ja, det var min mysiga Luciadag det. Kvällen fortsatte och avslutades med ett litet lussefika med (köpt - hua! - men den var god!) lussebulle, pepparkaka och kaffe. Och lite mer julkortspysslande, men nu är jag nästan klar. Lite telefon med M, också, hör ju liksom till att alltid dela dagen med varandra på något sätt- så fint att ha en sån person i sitt liv som man får göra det med.

Det var min lediga mys-lucia dag det.

Julkort och saffransbullar - klart december är årets bästa tid!  

Kärlek! /ia

lördag 10 december 2016

Abisko - Alesjuare i somras; bilder

Hej igen vänner!
Vet inte om jag har visat så många bilder eller berättat så jättemycket om vår semester i somras?
Vi hade ju en norr-semester (som var helt fantastisk!) och där en del av resan bestod i att vandra delar av Kungsleden och området därikring, nämligen från Abisko - Nikkaloukta (och bestiga Kebnekaise!). Under den delen av resan hängde vi ihop lite annat nice folks, nämligen Jocke, Linn och Tom.

Iallafall, tänkte visa lite bilder nu men ska på en gång säga att de INTE är mina eller att jag ska ha något credd för dessa, det är nämligen Tom som fotat alla bilder nedan (eftersom jag och M. är så sega och inte har redigerat våra bilder än... suck.). Hans företag som sysslar med fota/film hittar ni HÄR

Vi var igång!

Mycket fina fjällbäckar



Paus för gänget

Fullastade ryggsäckar

Framme första nattstoppet

GÖTT med käk!

Vegas





















Det var så mycket fina bilder så för att jag inte ska fotobomba er mer än jag redan gör nu så visar jag bara dag ett och två nu, dag ett ovan, där vi vandrade från Abisko till Abiskojuare, ca 14km. Det var lite småregningt första dagen men sedan fick vi FETT vandringsväder efter det.


Neda, dag2, där vi vandrade vidare till Alesjuare, ca 18km tror jag. Kvällens camp där var bland det finaste jag varit med om tror jag. Helt seriöst.





En gangster på fjället! ;)


Fantastiska landskap



Legenden


En hjord renar. Så himla fint djur! 






En liten bit med båt

Finast same-sommarbyn











Planerar näsa dagsetapp


Godnatt!

Skulle kanske kunna skriva mer om hur allting var och upplevdes, men vill liksom inte förstöra upplevelsen genom att 'skriva sönder den'. Men det var så himla fint alltihop! Ni ser ju själva....

Och vill någon veta fler detaljer så är det bara att fråga mig :)

Kärlek! /ia

fredag 9 december 2016

Kreativ inspiration

Känner äntligen att jag har lite kreativ inspiration! Vet inte när det hände sist...

Anledningen till detta: En ledig dag där jag är lite förkyld så jag inte har tillräckligt energi för att träna/träffa människor/städa och fixa i hemmet, men ändå mer energi än att bara ligga still och vila.

Resultat: Jag har 'kontorstid' och fixar med att svara på mejl, blogga, skriva julkort, fundera på julklappar, göra listor, byter ut foton på foto-slingan, syr och så vidare.
Äntligen, som sagt, att ta tag i sådan där saker man vill göra men aldrig känner att man hinner/vill/orkar.
Också bidragande orsak: brukar inte vilja sätta mig vid datorn på dagarna och på kvällarna jobbar jag eller så sitter oftast M., här vid datorn (jag skulle säkert få mer datortid på kvällarna om jag vill men nöjer mig oftast med soffan och pilla på mobilen. Men mobilpillande => man konsumerar media, men skapar inte något själv. dvs. för mig innebär det att jag läser massa bloggar och så vidare men inte att jag skapar något eget.)

Idag har jag skapat lite, det känns bra :)

En gammal frost-bild.
Vi borde verkligen skaffa en kamera igen, har ingen alls just nu...

Kärlek! /ia

torsdag 8 december 2016

Tänk om vi skulle förstå - en teaser

Tänk er hur det skulle vara att fly från sitt eget hem, fly för sitt liv, fly från sin stad, sin familj, sitt land. Att inte veta om man skall överleva nästa dag.

Just det här att vi nog inte riktigt förstår, eller tar in, vad andra människor går igenom tänkte jag skriva lite mer om i ett annat inlägg. Och om vi förstod lite mer, hur tacksamma skulle vi inte vara då?



Fortsättning följer, hoppas jag....

Kärlek! /ia

onsdag 7 december 2016

Svett och nästan-tårar

Att vara dyngförkyld och snurra runt i affären på jakt efter middagsmat. Att få den vanliga halv-paniken av att befinna sig i en affär (haha,  ja jag ÄR folkskygg).  För varma vinterkläder.  Ombyggnation på Hemköp så man hittar ingenting.
Muskot...  Vad sjutton är muskot för nått? En nöt,  en krydda kanske?  Myskot kanske det skulle heta egentligen.

Lite mera stresspanik för att den halvtimmen jag faktiskt lyckades flexa ut idag snabbt åts upp av att jag virrade runt på affären med min förkylningsmosiga hjärna,.. Hämtade,  lämnade tillbaka,  velade,  letade,  surrade runt... . Varför kan jag inte nöja mig med typ en snabbmakaroner och korv middag? Varför måste jag alltid försöka vara fancy-pancy och hitta på nya roliga recept så  att någon (a.k.a. Micke)  ska bli imponerad av min matlagning? Hmmmm.. det är väl bra att jag utvecklas som kock iallafall.

Hursom,  det jag egentligen skulle komma till var dagens tips: ta inte de nya självskanningskassorna när du redan är stressad,  i förkylnings-hjärnan-fungerar-ej modet,  och tro att det ska gå fortare.  Det gjorde det INTE.  Sicket krångel! Aldrig mer,  tacka vet jag vanliga hederliga rullband och mänskliga kassörskor/kassören (han/hon/den/det/hen)!

Nädå,  det är väl bra att lära sig något nytt (eller?) och maten blev god och förkylningskvällen i soffan rätt skön.
Även fast sötpotatisen råkade bli inslagen som rödbetor i den där krångelkassan.


Ville bara berätta det,  hur det går till när jag handlar mat på Hemköp.  svettigt värre!  Hu. Linas matkasse nästa?

Kärlek! /ia 

måndag 28 november 2016

Smått och gott, blandad kompott

Lite smått gott om vad som hänt och vad jag känt på senaste;

Vi var ju på Kent förra lördagen, i Gävle. Det var magiskt-fantastiskt-bra. Att gå på konsert är himla roligt alltså, verkligen en annorlunda upplevelse från det man brukar göra, något man borde göra oftare. Men också, så var det ju inte vilken konsert som helst liksom, det var ju KENT. Hallå! Och riktigt riktigt proffsigt var det, grafiken, ljussättningen.... ja, det var GRYMT!

Var också julfest med jobbet fredagen innan där, så det var en riktig fest-helg förra helgen och det var så roligt alltihop. Kul att känna sig lite social ibland, inte bara en introvert folkskygg (före detta) bloggare, haha. Världsbästa kollegor har jag iallafall, det är en sak som är säkert!


Och den här helgen, ADVENT ju. Kan nog nästan säga helt bestämt att adventstiden är min absoluta favorithögtid och bland de bästa tiden på året. Gillar julen också, men just den här tiden innan är ju som allra bäst. Vet att det nog är många som håller med, som också gillar de tända ljusen, myset, att pynta fint och så vidare. Kan riktigt njuta av att det inte är sommar och fint väder, så kan kan krypa ner under filten i soffan med tända ljus och läsa en bok eller sy eller någonting.

Men advent är ju något mer också. Advent betyder ankomst, och vems ankomst är det vi väntar på? Jo..... jultomten såklart! Heh, nädå. Den jag tänkte närmast på var Jesus. Jag vill att han ska vara nära mitt hjärta varje dag året om oavsett om det är jul eller inte men ändå kan jag i julsångerna, i de tända ljusen, i stjärnan i fönstret få en extra påminnelse om vems födelse, och liv, det är som vi faktiskt vill minnas och fira.


Ett annat års adventspyntning:








Om någon undrar vad jag gör när jag faktiskt inte bloggar så himla ofta längre så kan jag berätta: Pratar, om de här vardagliga sakerna, det gör jag oftast med Micke eller kanske de på jobbet och så, så känner, uppenbarligen, inte samma behov av att ventilera det här inne. De djupa sakerna tror jag också att jag oftast ventilerar med vänner, på jobbet eller i församlingen eller någon annan, eller med M.,

Sen har det väl också blivit så att jag känner att jag har rätt mycket output i mitt jobb och så, att man liksom får dela med sig av sig själv. Så när jag är hemma och liksom vill ha någon sorts input, ny energi, vila upp mig, då blir bloggen bara en till sak som känns (oftast) som prestation, något man ger ut. Så det jag gör istället för att få landa i mig själv är att jag läser, framförallt böcker och bloggar och kollar på fina bilder. Sen syr jag en del också, broderar och så. Stickar gör jag också en del., ja överhuvudtaget så får hantverket mig att verkligen slappna av, på riktigt, och det är så himla himla skönt att få skapa något men utan att det känns som prestation och utan att liksom bli dränerad på energi av det, utan istället FÅ energi.
Jag får energi av jobbet och träning och att vara social och sånt också, men på ett annat sätt..

Så nu vet ni varför lill-tanten inte skriver så ofta, hon syr och stickar istället. Hehe.

Nog babblat för just nu tror jag.
Kärlek! /ia