en vän med en bil

-
en liten vardagshistoria:

om man är uppvuxen i en familj som inte har det hur fett som helst med pengar, och inte kan köpa nyaste bilmodellen varje år, så har man lärt sig att stå ut med en hel del bilstrul. alltid typ.

t.ex. igår, när jag precis innan på morgonen läst några rader i min Bibel som löd typ såhär... "var sen till vrede, ty vrede åstadkommer inte det som är rättfärdigt inför Gud". Och sen går man ut, aspepp, och lite stressad, på att komma iväg till skidspåren. Så går inte dörr* (mitt nyårslöfte är ju att sluta svära, men det är nog lika illa att hinta om svordomar så ni får tänka ut dem själva, haha) att öppna. Den har väl, som så ofta med gamla bilar och kalla vintrar, inte riktigt klaffat, utan fryst på något vis. och nähä... jag är INTE så bra på att kontrollera min vrede. Iknow! Jag skyller på mina gener, haha, men ska försöka bättra mig. Något att kämpa emot, för egentligen, jag skäms ju när jag så himla arg över en bil, när jag egentligen har det så, så, bra!

Och hursomhelst, nu ska ni få dagens glada story som ni kan sitta och flina lite åt om ni har en tråkig vardag: Papsen har fixat så att bildörren går att stänga MEN tycker inte att vi ska öppna den igen fören bilen varit till verkstad. Så vill man använda bilen nu, får man gå in på passagerarsidan och klättra över till förarsätet. Yeay! Och eftersom jag är betydligt smidigare, smalare och mer lättklättrad än mamma, är det jag som fått på min lott och den stora äran att stå för bilklättrandet. haha!
alternativet: åka med mamma till Sörskog och bara få åka 18km... kommer inte på fråga. Jag är i form! :)

så: tänk vad ni skulle tänka om ni idag på en parkering någonstans i mellansverige sett denna idiot klättra in och ur bilen, med full skidmundering.

Hoppas jag/vi glädjer någon :)

och ärligt och seriöst, så är det det där jag äntligen lärt mig av livet: man kan alltid välja. välja hur man ser på saker.
välja att vara frustrerad, bitter, tyckt att mina föräldrar väl kunnat skaffat sig lite mer välbetalda jobb, jobbast lite mer osv. så vi hade haft råd med nyare bilar, bättre teknik, platt-tv:ar, iphones(hur skriver man i plural???), med utlandsemestrar osv.

eller så väljer jag att vara tacksam för att vi alltid haft mat på bordet, ett varmt hem, kunnat betala våra räkningar. Att jag har föräldrar som inte slåss, inte dricker, inte missbrukar och som jag vet älskar mig och ställer upp för mig.

Jag väljer det senaste! (men min tanke om att aldrig nånsinn äga en bil växer sig ännu starkare - därmed inte sagt att man inte kan ha en man som äger en bil. ha! )

kärlek!
/ia.