-
två fina (och säkert kloka av livserfarenhet) damer på rullators-promenad i mina kvarter....
Ålder är en imponerande egenskap som borde ges mer uppskattning!
Nu är november här. En månad som enligt många är årets värsta, mörk, tråkig, trist, jobbig och rätt meningslös. Jag håller inte med! November är härlig! På sitt sätt. En paus och ett andningshål. Som om naturen behöver en viloperiod innan allt drar igång igen. Det kan nog vi människor också behöva.
Jag gillar november för att när det är så mörkt och ruggigt så känns det liksom helt ok att sitta inne i en liten lägenhet och plugga (med tända, levande ljus såklart!) en hel eftermiddag/kväll även om man varit i skolan hela dagen. Och eftersom naturen är ganska ful, eller iallafall inte lika bedårande vacker som den kan vara alla andra årstider så känner jag ingen hets att jag måste ut i naturen och röra på mig hela tiden. Alltså mindre stress och mer hemma-mys. Och lika som det känns ok att vara hemma och plugga så känns det okej att gå runt och fixa med städ, tvätt, disk och allt sånt där. Nästintill roligt och mysigt faktiskt.
Och det känns som om november är den perfekta månaden för att ladda upp. Ladda upp inför julmånaden som kan vara ganska hektiskt och fylld med aktiviteteter. November är en månad utan en massa högtider och fester, en månad där man får vara för sig själv, lyssna in sig själv, ta tid för sig själv. Det händer liksom ingenting mer än vardagsrutiner. Perfekt för att hitta lugnet.
Så är det för mig iallafall och därmed är jag klar med min novemberhyllning!
Aja, det jag egentligen skulle säga, innan jag blev november-lyrisk, var:
Ibland ploppar det upp små klokheter i skallen. Som små summeringar av vad jag går runt och funderar på. Så nu tänkte jag lite spontant och på måfå slänga ur mig några stycken, vi kan kalla dem för ia's talespråk/ livsvisdomar. Så om inte någon redan kläckt ur sig just detta (vilket det nog är någon som har - jag är nog mindre av Einstein eller Nobel än vad jag vill intala mig själv) så tar jag härmed patent på följande:
- pengar är inte en källa till problem - pengar är tillgång som skapar möjligheter till att göra gott
- att ge av sin tid är bland det mest värdefulla och fina man kan ge till en annan annan människa
- ingen kunskap (om det så är viktig livserfarenhet eller små petitessa detaljer om något oväsentligt) som du nånsinn tillägnar dig är onödig eller förgäves
och så har jag kommit på (som inte behöver räknas till mina livs-visdomar) att om jag vore klok så skulle jag skaffa mig ett cykellyse. (en cykellampa alltså) för annars kanske jag inte tänker så mycket alls snart mera....
och vore jag ännu mera klok borde jag också låta bli att träna på några dagar då jag faktiskt redan googlat upp "hjärtmuskelinflammation", läst symtomen och dessutom sett att OM man drabbas av denna skit så ska man sedan avstå från träning i 6 månader. 6 fucking månader utan träning, det är mer än vad jag står ut med att tänka på!
Så det borde inte vara värt nått pass mer eller mindre denna vecka...
Men som hon (jag minns inte namnet) i Masjävlar säger: -Vi får väl si hur jag gööööör.
(men det som är MYCKET BRA är att problemet med att avstå träning numera INTE handlar om att jag är superrädd för att gå upp massa i vikt av att hoppa över nått träningspass då och då. Det beror helt enkelt på att det är så roligt och att jag älskar det så mycket som det är svårt att låta bli. Bra va? :) )
kärlek!
/ia
ps. jag saknar Ica's egna märke på blodpudding. Den där i rund-korv form. Den är den godaste, men tydligen borttagen. Kanske inte blir så mycket mer blodpudding i framtiden då....
huj!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar