måndag 26 december 2011

när jag blir grå, när jag faller, orkar du för två?

-
Äsch då.
Återigen fick jag bli påmind om att det finns en anledning till att jag ska hålla mig ifrån vissa saker. Överkänslig x 3000. Men tur att jag kan skratta åt mig själv i efterhand. Även om jag vet att detta är något jag måste jobba med, att det är en svag punkt, att jag faller gång på gång.
Och tur är också att det mest är mamma som fått se mina hysteriska sammanbrott genom åren. Och numera kan vi båda le lite överseende åt mina tokigheter och svullna köttbulleögon, dagen efter. Och som hon så snällt sa ”… du hade ju ganska fina funderingar i alla fall…”. Och ja, det har jag!
Även om jag blir överdramatisk ibland är livet enligt mig inte en mjuk och gosig romantisk komedi, även om man skulle önska så. Jag tänker mig livet som den mest storslagna action eller äventyrsfilm man kan tänka sig. En kamp mellan gott och ont. Häftigt att få vara med va?Men sen kan det ju säkert komma lite komiska och romantiska inslag emellanåt också, inte mig emot! haha. Ska jag sluta vara så kryptisk? Njej, det är kul:)

Men: Igår var jag alltså ute på krogen, och det slutade som vanligt med att jag fick prata Gud med människor som har en ganska bergfast övertygelse om att han inte finns. Det är bra att få ha de här samtalen, men det kan vara oerhört jobbigt också. Det får mig inte att tvivla på min egen tro, för jag vet vad Gud gjort, men det får mig att få upp ögonen för hur otroligt mycket vår värld skulle behöva höra talas om honom, och hur otroligt svårt det är framföra bilden av Bibelns Gud när människor redan har en bestämd bild av hur den där stränga, onda makt-Guden är. Och det kan vara lite jobbigt, men bra, att inse att mitt liv faktiskt inte längre går ut på att jag ska ha det så bra och roligt som möjligt, utan att jag ska göra Guds vilja med mitt liv. Men det är ju det jag vill innerst inne, så fine!


Aja, färdigsvamlat, nu tänkte jag visa lite bilder från julen:



lite snö vare här...
och jag blev så galet sugen på att leka Herran på Täppan,
men ingen ville leka med mig...






På julen ska man ha lata dagar..


Det tog Pipen tillvara på



Och Mattan...



Och pappa... (Och det är lungt, jag har redan varit finkäsnlig nog att påtala att han börjar bli tjock och måste träna mer. Haha!)



Fin finaste Edvin fick en katt av morfar...



och hans händiga och pyssliga morsa (vi fick visst inte samma gener!) hade sytt ett lapptäcke...



Kille i Leksandsdräkt...Patriot - precis som moster:)


och så blev det juldag. här ser ni fyra av fem fruar i månggiftet,

Helena är INTE ett bigfan av fotning.. synd, för hon är snygg!



Förresten, om man får en tvättkorg i julklapp av sin familj tror ni det då är nån sorts pik om att man borde bli lite mer ordningssam?

Varje dag här hemma i Baggbo får jag nån liten mini-utskällning att jag måste sluta vara så slarvig och plocka ordning efter mig - och det värsta är att jag nog måste erkänna att jag förtjänar det!

:)


kärlek!

/ia.

Inga kommentarer: