Snart är ju det här året slut. År 2011.
Och jag minns att jag alldeles innan det här året tänkte, kände på mig: År 2011 kommer bli ett bra år. Och så rätt jag hade! (Och eftersom jag bara några dagar in på nya året begick ett av mitt livs största misstag så kunde det ju bara bli bättre sen,…!)
Alldeles första dagen på det här året köpte jag ett fint jul/nyårskort till mig själv och låtsades att jag var Gud som skrev ett julkort till ia (jag har aldrig sagt att jag inte är knäpp!)
Hur som helst, såhär stod det, 1 januari 2011:
Gott Nytt År Ia!
Låt det här bli ett bra år, där du kommer ihåg hur fin, viktig och värdefull du är. Välj liv, glädje och gemenskap! Kom också ihåg att det viktigaste handlar inte om hur mycket/hårt du tränar, vad du äter, hur mycket du väger.
Att du är ett barn älskat och skapat till Guds avbild är viktigare.
P.S. Alla gör misstag och går fel ibland. D.S.
Fina förhoppningar, en bra önskan. och nästan lite profetiskt där va? :)
För det var ju så det blev, tillslut, till sist, äntligen.
Jag tror, och hoppas, att jag kommer minnas 2011 som året då jag bröt mig fri. Eller rättare sagt, året då Gud bröt mig fri.
Och jag ska även minnas andra höjdpunkter detta år:
10 september 2011. Ska alltid vara i mitt hjärta. Dagen då Edvin föddes. Mitt första syskonbarn. Och jag ska alltid minnas den glädje, det livsmod, den vilja att vara glad som det förde med sig. Den fina stämningen och lyckan i våran, inte längre trasiga, familj.
Hösten 2011: Hösten då allt bara föll. Föll av mina axlar. Och jag blev fri. Och friskheten, den äkta friskheten, tog sin början.
Oktober/November: Att skriva c-uppsats med Hanna. Himla bra och roligt.
Ska också minnas alla roliga praktiker och sommarjobbet på 45:an, då jag verkligen landat i att jag tror att sjuksköterska är ett himla roligt yrke. Och att jag kanske kommer kunna göra det bra till och med…
Året då jag kände att jag verkligen blev en familjemedlem i min församling. Underbart! Så många nya fina kontakter, så många underbara människor. Och att få känna att man har något att bidra med.
Att börja lite mer seriöst med längdskidåkningen och åka Tjejvasan var nog bland det absolut roligaste jag gjort i min idrottskarriär. Är också nöjd rent prestationsmässigt. Överhuvudtaget ett bra träningsår.
Finns ju visserligen en stor viktig grej kvar på detta år för att helt kunna summera det som ett bra år: Vilka julklappar jag får på julafton!;) nejdå, skämtåsido, har ju mitt livs viktigaste, nervösaste prov framför mig: praktiska delen av kliniska slutexaminationen. För att se om jag får bli syrra eller inte. Så sjukligt nervöst! Och klarar jag det, ja då är det verkligen, (på riktigt, vad fint!) det bästa året i mitt liv.
Och kanske, kanske, att 2011 i efterhand också kommer kommas ihåg som året då något bra och stort tog sin början. Men det vet man ingenting om ännu.
Nyårsafton 2010. Skål för ett bra år!
kärlek!
/ia.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar