-
Ibland säger man små, små ord som man inte har någon aning om hur stora och betydelsefulla de orden kan få bli i en annan människas liv. Och att den människan kanske kommer bära med sig de orden i resten av sitt liv. På gott och ont.
Jag ska berätta om några sådana ord. Som en nära vän sa till mig en gång. Som fick betydelse. Som jag aldrig glömmer. Som jag är tacksam för än idag.
Det var väl nån fest och så. Som det var rätt ofta på den tiden. Och det var den tiden när jag inte trodde på mig själv. När jag inte visste vem jag var. När jag var bräcklig.
Och det var en fest med säkert en del halvbekanta och okända människor, jag minns inte längre. Men också några av mina riktigt nära var där. De där vännerna som känner en utan och innan. Som man växt upp med. Som kan ens historia. Som vet om alla ens sidor och egenskaper.
Och jag vet inte hur vi kom in på det. Och vad och varför vi pratade om det. Jag var väl på väg in i den där alkoholdimman. Men vad jag minns var min vän nykter, och vi pratade väl nått om varför man/jag kände att hade ett behov av att dricka. Jag minns, åh så tydligt, hur jag sa nåra ord med lättsam röst, men som nog speglade det mest förtvivlade på botten av mitt hjärta: ”Alla tycker om mig mycket bättre när jag är dricker.” För det var ju så det var. Det var då jag blev uppskattad. Det var då jag släppte den seriösa, lugna, lite tillbakadragna och blyga sidan av mig själv och blev…. rolig? skrattig? Lättsam? Lite galen :) Lössläppt? Ja ni fattar.
Och då sa Jessica orden som bara omslöts och bevarades i hjärtat: ”Ia, jag tycker bättre om dig när du är nykter”. Detta var alltså personen som kände mig så väl. Och hon gillade mig. Precis som jag var. När jag var mig själv. Den riktiga, lite seriösa, allvarliga ia. Om hon som verkligen kände mig föredrog den sidan, så kanske det var värt att satsat på den människan, den sidan. Den sidan, det riktiga jag, kanske faktiskt var värt att vårdas. Och kanske värt att älskas. Kanske någon kunde tycka om mig även när jag inte var full och crayzy och galen och lössäppt.
Tack! <3
Så min uppmaning: Våga säg de där betydelsefulla orden till era vänner. Våga säg att ni tycker om dem. Berätta för dem att de har betydelse i era liv. Våga säg vad det är just hos dem som ni uppskattar. Man kan aldrig sprida för mycket godhet!
Kärlek!
/ia.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar