torsdag 1 augusti 2013

ord, på väg mot frihet

för ungefär en månad sen var jag med min mor på något sort gudstjänst/möte/undervisnings-aktig grejs i Siljansnäs. väldigt bra.

jag kommer alltid ihåg saker mycket bättre om jag antecknar, så det brukar jag försöka göra (i mobilen, så alla gamla tanter och farbröder tror säkert att man sitter och sms:ar och blir sura på 'dagens ungdom' haha)
hursomhelst. det var så bra där. så bra undervisning, så jag tänkte att jag både för min egen skull och kanske för er, skulle skriva av mina anteckningar här i bloggen. för att komma ihåg, minnas och dela med mig.

för mig som kämpat mycket med prestationsångest, både 'mänskligt' men också inför Gud så var det jag fick höra denna helg väldigt befriande.
ni får ursäkta om anteckningarna blir lite stolpiga och allt inte så sammanhängande och lätt och förstå, men något litet guldkorn kanske just du kan hitta.

Efesierbrevet 2:1 och framåt.
Tron är ett prestationslöst tillstånd. Vi ska göra goda gärningar, men är väldigt fria att välja vilka goda gärningar vi ska göra. Gud förbereder oss bara till att bli 'kärlekens ambassadörer'. 

1 Korinthierbrevet 13.
Tro utan kärlek blir en hård tro. Har du kärleken från Gud får du tron 'på köpet'. Och den tron är rätt sorts tro, en mjuk tro. Men samtidigt en handlingskraftig tro. Den tron är grunden för relationer, den människan som har en sådan mjuk tro går att samarbeta med, leva med.
Med en hård tro är man antingen överlägsen eller underlägsen, men aldrig på samma nivå som den andre. Med hårdhet kommer stolthet, med en mjuk tro är man också ödmjuk. Tron blir till något handlingskraftigt, men man är inte sin egen slavdrivare och man kör inte över andra människor.

Rättfärdighet är inte samma sak som perfektionism. Man måste inte vara perfekt för att tro. Däremot föds en vilja att sprida Guds kärlek vidare.

Romarbrevet 3:27, 4:1 och framåt:
Allt beröm för det vi gör i tron är uteslutet. Vi blir RÄKNADE som rättfärdiga, inadopterade i Guds familj, inte för att vi är perfekta nu, men han har lovat att arbeta med oss så att vi blir 'färdiga' såsmånigom, i det som kallas paradiset.
Det är inte upp till oss själva att 'lyfta oss i håret' och skärpa till oss. Vi människor är råmaterial, och får vi umgås med Herrensmittas vi av hans godhet.

I vårat samhälle pratas det mycket om självförtroende. Att man måste tro på sig själv för att lyckas. Men kanske det är en del av vår kultur som inte måste vara sann? Som binder oss om vi inte lyckas hitta det där självförtroendet. Kanske att livet kan funka ändå, med Gudsförtroende. Tron på att Gud kan hjälpa mig i det jag inte själv klarar av. 


ja, det var lite av det som sas. jag tyckte det var bra och tror det hjälpte mig massor att bli lite-mera-fri.

Siljansnäs



kärlek! /ia

1 kommentar:

Anonym sa...

Hej! Så bra undervisning! Jag har också brottats en hel del med prestation. Tänk - man tror att allt kan man påverka med egen kraft bara man arbetar tillräckligt hårt men detta stämmer inte! Jag har i 2,5 år velat bli gravid men har inte blivit det! Jag har nu dock börjar vila i att Gud är med mig oavsett! Även om jag aldrig skulle få barn! Han är min klippa! Jag kan inte påverka allt! Jag har försökt! Jag har fått mediciner, vänt ut och in på vad som kan vara fel på mig - man har inte kunnat hitta något fel... Jag tror nu att jag har gjort en massa fel genom åren; ätit på tok för lite kolhydrater, tränat för mycket, stressat i skolan för mycket... Kroppen tog slut tillslut. Puh - kanske inte så konstigt att min kropp inte velat bli gravid då... Och även om jag sedan över ett år tillbaka har ätit normalt intag med kolhydrater och slutat träna intensivt så tror jag att det tar tid för kroppen att återhämta sig... Så nu vilar jag bara i Guds nåd och att jag är inte stark i egen prestation utan Gud är min klippa!