måndag 12 augusti 2013

mitt i livet

visst, jag tror det som kristen är viktigt att gå till kyrkan, finna något och stärkas i gemenskapen där osv osv.

men
som igår, det var söndag, och man kanske inte känner för/har möjlighet att gå till kyrkan, så tror jag det är viktigt att inse att det inte bara är genom att gå till en kyrka på en söndag som man ärar Gud. 

alla andra dygnets timmar, alla andra dagar, är ju minst lika viktiga.

och jag tänker att man kan ära Gud på en massa olika sätt, förutom kyrkan, hela livet liksom.

OM man nu tänker sig att det är Gud som skapat världen och naturen så ärar man ju Gud om man njuter av den, tar vara på den, ser det fina i den och faktiskt säger TACK till han som skapat så vackert. 
- att gå runt i ett hallonsnår och plocka, plocka, plocka för att sedan i den iskalla vintern kunna njuta av hemplockade hallon - det kan också vara ett sätt att ära Gud. 

- att be för en vän, det kan, i allra högsta grad vara att ära Gud. han vill ju att vi älskar varann eftersom han älskar oss alla.
att ta tiden och engagemanget, att faktiskt be till honom och våga lita på att han kan förändra situationer, det tycker jag är att att ära Gud. att inte räkna bort honom och försöka fixa allt själv på eget, mänskligt vis, utan ge honom den respekten att faktiskt komma till honom med våra, eller våra vänners problem.
han vill ju hjälpa oss om vi bara låter honom! (sen kanske inte hans hjälp alltid blir precis som vi hade tänkt ut det, men det är ju en annan sak)

- att bli sjukt peppad på livet, det tror jag är att ära Gud. det är ju ett sätt att Tacka honom för det. att inte låta livet slå ner en med meningslöshets-tankar, utan glädjas åt allt roligt och vackert man kan tänka sig att göra och se. 

- att drömma stort tror jag kan vara att ära Gud. att inte förminska sig själv och sin egen betydelse. att tro på att man, med hans hjälp, kan uträtta stordåd.
att faktiskt våga bli inspirerad, och våga tro att man kan göra det. drömma om att förändra världen till det bättre. och också be om modet, tiden, lusten att ta tag i det på riktigt, att det får bli verklighet.

- att använda sin kropp är att ära Gud. han har ju skapat den. då tycker jag det är upp till oss att faktiskt ta hand om den. inte förgöra den. när jag springer, tränar, får endorfinkickar, blir hungrig och äter mat, provar nya aktiviteter.... ja då känner jag att kroppen lever, och då lever jag.
jag känner Tacksamheten till den som skapat kroppen. tacksamhet att vara frisk och hel. kunna gå, stå, springa, hoppa, älska. 

- när jag får somna och vakna med armarna runt den jag tycker allra mest om, då har jag chansen att ära Gud.
genom att säga Tack för denna fina gåva, att få vara nära den man har kär, och att få chansen att försöka vara en bra människa gentemot den man tycker om. det får mig motiverad till att försöka bli mindre självisk och bli någon som klarar av att sätta den andra först. 

- att ära Gud kan ibland vara att klara av att vara alldeles för sig själv i några timmar.
vara tyst. för att faktiskt lyssna in om han vill säga något.

- att ära Gud kan vara att lägga tid på något man är bra på. som får en att brinna och inspireras. att lägga tid på den gåvan och talangen Gud gett just dig, för att den i sin tur är meningen att komma till nytta för andra på något vis.

- att ära Gud kan vara att ta tid för sina vänner, sina föräldrar, ära dem så ärar man Gud, så står det i Bibeln.

- att ära Gud kan vara att hålla fint och rent och snyggt runt omkring sig, för att faktiskt kunna trivas i den närmiljö man är satt i.

- att ära Gud kan vara att tillåta sig att gapskratta, flamsa och bara vara tacksam att man får vara med i det som kallas livet.

- att ära Gud kan vara att komma ihåg att mat, rent vatten, tak över huvudet, kläder så man slipper frysa.... sådant är inte något alla människor kan ta för givet. 
att vara tacksam och dessutom dela med sig lite av sitt överflöd, det tror jag är något som gläder Guds hjärta.

Jämmerdalen 7/8-13









kärlek! /ia

Inga kommentarer: