ett bibelord jag läste denna veckan har hjälpt mig ganska mycket.
Jaha ja.
Vad betyder nu detta?
Jo, jag började fundera lite över Guds nåd. vad innebär det? Jo, det jag först genast kommer att tänka på är ju Jesus. och det han gjorde och har lovat. Vad? jo, han dog på ett kors och tog på sig allt, för att vi skulle bli helt och fullkomligt FRIA. att vi skulle slippa bli dömda. har lovat att vara med oss, ta hand om oss.
och jag är ju en expert på att just kasta bort den nåden. genom att döma mig själv alldeles för hårt. genom att känna mig otillräcklig. genom att tro att jag måste prestera för att förtjäna min egen, andra människors och Guds kärlek.
och jo, jag vet, och inser när jag läser detta, att det faktiskt ju är rätt taskigt med Gud/Jesus att liksom strunta i/glömma/kasta bort det där han har gjort för mig/oss. att jag liksom väljer att vara rädd istället för fri. orolig istället för att ha frid. fastnar i prestationsträsket istället för att bara vara glad över att jag är perfekt skapad och älskad precis som jag är.
sen är ju liksom det att jag vill göra något vettigt med mitt liv, hjälpa andra, som ett gensvar. det ska inte vara ett tvång.
och istället för att försöka sopa undan mina brister, fel, synder under mattan så får jag helt enkelt erkänna: jag gör inte alltid som jag borde. det finns själviskhet och egoism i mitt liv. bekvämlighet. jag behöver nåden.
nämen vilken tur då, att Bibeln finns. och påminner mig med sina kloka ord.
så, nu har jag tränat på att ta till mig och tänka på det där bibelordet varje gång jag trillar tillbaka i diket att jag måste prestera. tänker på att jag inte ska kasta bort den nåd Jesus gett mig, att jag får vara precis som jag är.
Tack och bock för det!
för att jag, med all rätt, FÅR vara bara fri, glad, älskad, räddad, lugn, tacksam, harmonisk.
kärlek! /ia
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar