japp. jag fixade det.
att ha mig själv som enda sällskap en hel dag. utan att bli galen. eller rastlös. (men jag hade glömt. att det var så här, innan, nyss. men det är bra nu. och man vill liksom inte gå tillbaka)
och ibland blir jag rädd när det känns som jag är, i varierande grad, stressad precis hela tiden. (även när jag inte har något att va stressad över) men nu har jag andats. tränat på att sitta still. försöka ha lite ro i kroppen.
och promenerat. och städat. och julpyntat. och tränat.
men en dag som avskärmad räcker nog. imorn ska jag till kyrkan och träffa folk.
det blir mörkt så himla tidigt. men det gör inget. för jag gillar mörkret. för då kan man med gott samvete sitta inne och mysa.
och imorn är det 1:a advent. naaaaaajs.
/ia.
1 kommentar:
Jag lider med dig Ia, ingen borde behöva sitta och lyssna på Carola..
Skicka en kommentar