tisdag 16 november 2010

--

för ett antal veckor sen gick jag och lyssnade på den här låten (Isarna) av Annika Norlin (Säkert!). och nynnade med. för det hände liksom ingenting.

En timme tar en vecka här
Slå mig så att nånting händer
Visarna på klockorna går bakåt här
Jag skakar om kalendern
Kyss mig så att nånting händer
Slå mig så att nånting blöder
Elda upp mitt hus, gör det ikväll
Så det finns nåt som glöder

Bad jag det? Undermedvetet?
Och då tänker jag att man ju skylla sig själv, när det blir som det blir.
tacksam. eller skylla sig själv. ??
ja jag vet faktiskt inte. än.

/ia.

Inga kommentarer: