fredag 8 april 2016

8 april: Det är hanterbart

Det är ju helt klart hanterbart.

På ett sätt kan jag tycka att det var en dum idé att jag skulle granska mina egna känslor just i april, eftersom jag vet att jag ofta tycker det är en lite jobbig månad. Jag tänker på något vis att jag är en dålig/tråkig/otacksam människa om jag berättar att jag är en sådan där vemodig typ som oftast liksom inte hoppar runt och tjuter av glädje och skratt utan att jag snarare går runt och funderar lite och rätt ofta faller in i grubblerier och lite halvjobbiga tankar sådär.

Samtidigt tänker jag att det kan vara bra att visa/skriva om den här sidan också, för det kanske finns fler som känner igen sig? Sådana som jag som inte alltid har ett skratt eller leende nära till hands, sådana som grubblar, funderar och tycker att livet kan vara stort och besvärligt att förstå sig på ibland (säkert jättemånga, men vi kanske inte syns i sociala medier så ofta där allt mest ser fint och underbart ut) Och det är ju det som ÄR livet, att det inte alltid är en roadtripp på en rak, vacker väg utan att det kan vara både besvärligt och snårigt, vemodigt och ledsamt, klurigt och tröttsamt.


Men mitt i det här grubbleriet och funderandet så får jag också upp ögonen för att jag trots allt är privilegierad och att det inte alls är illa ställt med mig. Jag vill absolut inte ta så starka ord som ångest eller depression eller sådana saker i min mun, och det är inte alla som har det så bra att de 'bara' grubblar lite hit och dit om livet. Det finns de som har det jobbigt på riktigt, som inte kommer ur de där svarta hålen av självförakt och meningslöshet.
Det finns också de som gått igenom saker jag inte ens kan föreställa mig, krig, terror, tortyr, förluster, en förlorad barndom, förlorade familjemedlemmar....
Jag har det bra. Och jag tänker att det kanske inte gör så mycket att man inte är hundra procent på topp jämt, att man har perioder, månader, årstider i livet där man funderar lite mer och kanske är lite mer dyster än annars. Och det kanske inte gör så mycket, ja det kanske är bra till och med, att man delar med sig lite till omvärlden av den sidan också. Den sidan som inte är glam och glamour och som därför inte gör sig så bra som en vacker Instagrambild. Det verkliga, fula, riktiga livet. 

Skillnaden, min tacksamma skillnad, är att jag inte trillar ner i något svart hål nu. Det går upp och ner men det är inte svart. En tråkig förmiddag kan brytas av av en kväll som känns rolig och bra. En kväll i tårar kan övergå till en morgon i skratt. Tankar om ensamhet och tvivel kan bytas mot kärlek och inspiration. Livet rullar på, och det vardagen fungerar bra.

Våren är här. Det är inte någon favorittid, men det är hanterbart.


Kärlek! /ia

Inga kommentarer: