det sägs att kärlek lovar stort men håller tunt, du kan kalla det förnuft men aldrig sunt

en sak som är bra med att jag inte är ätstörd längre är detta:

jag får inte panik av att vara sjuk och inte kunna träna. och jag går defintivit inte och tränar med halsont och feber som jag har kunnat gjort förr ('jag ska ju bara gymma lite' -idiotitänk)

jag tar hand om mig och min kropp nu.

och visst saknar jag träningen. och lite olustig i kroppen blir jag ju. men det kan botas med en promenad eller så.
visst vill jag ha endorfinkicken, behöver den, för att jaga lite hjärnspöken långt bort.

men jag klarar mig i väntan på detta. kan må bra ändå.


och det som är lite, lite skönt med att inte kunna träna är ju att man med gott samvete kan stanna hemma med sin trötta kropp och få tid till att inne-mysa med sig själv lite grann, se film, pyssla, sitta vid datorn, ja sega runt helt enkelt... inte ständigt vara på väg med ombyten och väskan packad hit och dit.

ja, lite skönt.
men nu vill jag kunna träna snart igen.

sånt här kan man ju pyssla med när man har tid

puss! /ia