Imorse var jag ute och gick på skoterspåren i snön och skogen. Och drabbades jag återigen av den där känslan. Den stora, stora tacksamheten. Tacksamheten till Gud och tacksam för livet. För att jag tror att han har omsorg om mig och ordnar allt till det bästa.
Jag är så tacksam för vändningen mitt liv tagit. Från nattsvart och ångest till livsglädje och tacksamhet. Världen är vacker och livet är spännande men framförallt är det människorna jag är tacksam över.
Alla fantastiska människor som Gud skapat och låter mig få ta del och omge mig av. Att jag äntligen lärt mig uppskatta dem på riktigt. Dela den mänskliga gemenskapen istället för att frivilligt ställa mig utanför.
Att vara i livet, mitt i det pulserande livet.
Har säkert sagt det förut men kan säga det tusen gånger igen: alla ni! Vänner, familj, alla arbetskamrater, tjejerna, Jocke, Mikael, hemgruppen, kyrkan, gamla Betelvänner, pluggkompisar, nya bloggvänner, Indien-tjejerna och många fler.
Tack vare er vill jag vara med, leva, orka, vara glad,
TACK.
Jag är så tacksam för vändningen mitt liv tagit. Från nattsvart och ångest till livsglädje och tacksamhet. Världen är vacker och livet är spännande men framförallt är det människorna jag är tacksam över.
Alla fantastiska människor som Gud skapat och låter mig få ta del och omge mig av. Att jag äntligen lärt mig uppskatta dem på riktigt. Dela den mänskliga gemenskapen istället för att frivilligt ställa mig utanför.
Att vara i livet, mitt i det pulserande livet.
Har säkert sagt det förut men kan säga det tusen gånger igen: alla ni! Vänner, familj, alla arbetskamrater, tjejerna, Jocke, Mikael, hemgruppen, kyrkan, gamla Betelvänner, pluggkompisar, nya bloggvänner, Indien-tjejerna och många fler.
Tack vare er vill jag vara med, leva, orka, vara glad,
TACK.
Kärlek! /ia.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar