your holy presence living in me

--
Någonting har hänt med mig. Något stort och bra.

Jag orkar inte längre bry mig så mycket om mig själv, tänka på mig själv, hur jag mår, hur jag ser ut osv. Jag har fått lite självdistans, jorden snurrar inte runt mig och det är så f*** skönt att ha insett det är så.

Jag har inte tid att förstöra mitt liv genom att tänka dåliga tankar om mig själv, att förakta och tycka illa om mig själv och vilja bestraffa mig själv. Livet är för kort för sånt. Jag vill leva, njuta, älska.

Så äre.
Och när jag nu haft en helg där jag ätit "alldeles för mycket" så måste jag själv välja om jag ska må dåligt över detta, hata mig själv, tycka min kropp är groteskt äcklig och fundera på det i massa dagar framåt eller välja att se hur trevligt jag haft, hur bra jag mått, vilka fantastiska människor jag umgåtts med.
Jag väljer det senaste!



en av orsakerna till att jag tänker kämpa för friskhet -
Edvin förtjänar en moster som är glad i livet
istället för en som tycker synd om sig själv.



Jag är så glad att Jesus har flyttat in i mitt hjärta på riktigt. Att jag har så fina vänner. En sån fin familj. En sån fin församling. Ett så fint liv.

När så många människor omkring mig älskar mig, varför skulle jag då hata mig själv?



Det är inte enkelt, men det är ett val, ett val jag måste göra varje dag.
Att välja att må bra.
och när jag inte orkar själv, får jag be en bön om hjälp.

kärlek!

/ia.