ingen annan skulle gå en meter för mig. jag behöver dig.

-
Hej!

Jag skrev ju för några dagar sen om att jag var irriterad/förbannad på mig själv för att jag hade slarvat bort mina betyg. (som jag behöver för att söka ett stipendium, som man i sin tur kan få flera tusen för - alltså en dyr slarvighet!)

Och så skrev jag att jag tänkte be till Gud att de kom fram.

Och jo, nu är de (av mamma såklart - morsor har alltid koll!) hittade. Och då tänkte jag ge Gud lite kredd. Men då kommer såklart nån tråkmåns därute uttrycka "ja men du hade ju hittat dem ändå - utan att be till Gud".
Ja men tyck så då tråkmånsar!

Förresten hur kan man veta de så säkert? De kanske hade varit spårlöst borta eller slängda i soporna annars...

Så jag väljer ändå att tacka Gud. (bra att be till och hjälper i stort och smått. Sen får man ju inte alltid som man vill ändå - men hur kul vore livet då liksom?? )

Jag tror på övernatuliga ingripanden (större än försvunna betyg...) och att allt inte måste följa naturens och logikens lagar jämt. Så det så!

/ ia.

ps. imorgon ska jag besöka, en för mig, ny stad. Sådant är alltid roligt. Västerås står på schemat. (Kommer inte Kent från Västerås?? De kanske kan göra en privat live-spelning för mig eller nått...)

Ha en bra kväll!
kärlek!