magiskt (men tragiskt, skulle också Håkan H kunnat sagt)

-
Igår hände något magiskt.
Jag sprang, och plötsligt blev jag viktlös. Benen gick av sig själv, vägde noll kilo. Hjärtat pumpade på i precis lagom takt. Jag hade kunnat springa 1000 mil.

Och sånt händer ju inte alltid. Ofta kan det vara en pina och plåga medan man håller på, men man biter ihop för man vet om den sköna känslan som kommer efteråt.
Men ibland, då blir det sådär magiskt bra, skönt, häftig och det är kul och underbart precis där man är just då. Och den känslan kan nog vara värt allt det där kämpandet för.

Känslan försvann definitivt innan jag hade sprungit 1000 mil…

Övrigt: Älska att lyssna på P1. Klart bästa radiokanalen. Man blir liksom inte förstörd och hjärntvättad av det. Utan kanske ett uns klokare och allmänbildad.
Och snart har jag gjort 50 praktiktimmar på 5 dagar, och för mig som är lat och bekväm och gillar att ha mycket fritid och egentid så känns det ganska mycket. Men roligt också! : ) Har tillexempel lärt mig att jag nog gillar barn väldigt mycket ändå. Det finns hopp.

/ia.