vaknar upp och det är fin, varm höstsol ute. nästan sommarvärme. i fina Bjursås. äter frukost ute. pannkakor med sirap och hallon. tillsammans med den bästa. ljuvligt!
och sen var jag med om nått märkligt på bussen in till stan (jobbdags igen....) det var rätt fullt på bussen så såsmånigom makade jag snällt på mina grejer och en kille kom och satt sig. och vi kollade INTE rakt ut genom rutan eller ner i våra iphones hela resan utan han sträckte fram handen, presenterade sig och började prata. askul ju med nån som bryter normerna lite!
det visade sig att vi hade en del att prata om. han ville ut och volontärarbeta i höst och jag berättade om min resa till Indien osv. kul när något oväntat händer. det slutade med att han önskade mig ett bra liv när jag klev av bussen. haha. schysst!
igår gjorde jag också något ovanligt, för att vara mig. ägnade min lördageftermiddag/kväll åt att meka. just precis. nu är det fullt med olja under naglarna, också ovanligt på den här fröken.
men cykeln hade punka och jag avskyr att inte kunna ta den dit jag vill och behöva gå till jobbet istället. tar ju dyrbar tid! hehe.
så med mycket stark stöttning och instruktioner från M. har jag nu fräschat upp min cykel med nya däck och slangar både fram och bak, och en rejäl rengöring av kedjan. OCH när man hade sällskap (M. mekade bil medan jag putsade på min cykel) så var det ju inte alls så tråkigt som jag inbillat mig. och tror farsan blev förvånad när jag sa att jag fixat mina mekar-problem själv ;)
hade ju en superskön semester. men nu är man tillbaka i vardagen. och jag känner mig stressad. nästan ständigt stressad.
glad också, tycker om vardagen. men det där vanliga vuxenlivs-stressen ni vet. att det är så mycket man skulle vilja göra och hinna med. men tiden räcker inte till.
tänk att varje morgon hinna ta en promenad. samla tankarna. tänk att känna att man hinner träna så mycket man skulle vilja.
tänk att hinna pyssla hemma. göra fint. städa och putsa och fejja. laga massa god mat och göra tusen matlådor. baka tio sorters bröd.
tänk att hinna träffa alla vänner man skulle vilja träffa. fikadejter på stan. filmkvällar. hitta på roliga grejer. att överhuvudtaget orka träffa människor och höra av sig. vara mer med Edvin och övrig familj.
tänk att hinna vara mer med Mikael. ha tid att hitta på mer grejer tillsammans. inte jobba olika tider och varannan helg. inte vara så utröttad av jobb och tidiga mornar att man mest vill sova när man väl träffas. tänk att få resa utomlands tillsammans, inte var och en för sig som det blev i år.
tänk att ha tid att skriva mera, det som jag egentligen brinner för. att ha tid att omvandla ideer till verklighet. att ha mer ork och inspiration. att ha tid för att blogga och skriva varje dag. träna på det hantverket mera. så att jag någon gång kanske skulle kunna göra det jag drömmer om att få göra.
jag längtar redan tills jag går tillbaka och jobbar 75% igen. i praktiken kommer det inte ske förren i typ slutet av december eftersom jag först måste jobba igen tid när jag varit ledig. jag inbillar mig att då kommer allt kännas mycket mindre stressigt. samtidigt som jag älskar mitt jobb också. när jag väl är där så trivs jag ju hur bra som helst. det är bara den där längtan som jag tror så många av oss bär på: MER TID att inte alltid kolla på klockan, alltid ha en tid att passa, alltid timmar som rinner iväg för fort.
ja, egentligen lyxproblem. (och alla småbarnsföräldrar tycker väl bara jag är fjantig nu som klagar över detta) och jag försöker att koppla av och njuta där jag är precis just nu utan att stressa upp mig. och är glad för att jag nästa aldrig har långtråkigt eller känner tristress numera. MEN. tänk om man kunde få lite fler timmar på dygnet ibland. längtar till december. som sagt.
 |
| Italien. |
kärlek! /ia
1 kommentar:
Känner igen mig!
Skicka en kommentar