i såna här tider när man inte alltid känner sig helt ok, utan lite nedstämd och ledsen för att man inte kan träna.. ja då tänker jag att jag måste påminna mig själv om en viktig sak: tacksamheten.
för även om man såklart får tycka att det är tråkigt att man (för tillfället - hoppas jag!) förlorat sitt främsta fritidsintresse, och känner sig lite lost och obekväm i både skallen och kroppen, så vill jag inte gräva ner mig i det utan se allt det där andra som ju är bra.
så därför, ett sånt där tacksamhetsinlägg som jag körde varje dag i juli:
de senaste dagarna har jag detta att vara glad och tacksam för:
- en fin, skön, ledig helg. finväder. en jätterolig födelsedagsfest. för att jag har fantastiska vänner.
- att det varit bra på jobbet på slutet. inte jätte-super-stressigt. ingen huvudvärk efter jobbet.
- att jag har så otroligt trevliga kollegor som jag dessutom hade nöjet att vara ute och käka med ikväll. mycket skratt.
- att en person visar förtroende för mig och berättar om personliga saker och ber om råd. det är ju min önskan: jag vill hjälpa om jag kan.
- att jag älskar hösten. den ger mig ro.
- att jag har Micke. en trevlig kväll igår. matlagning, mys och film, perfekt när man inte känner sig hundra procent pigg.
- att jag idag iallafall mår bättre än igår.
- att jag inte har samma mat- och träningsångest som förut, då hade denna period i mitt liv varit outhärdlig.
- att jag inte är så sjuk att jag inte kunnat gå till jobbet.
- att jag har en stabil ekonomi, en lägenhet att bo i, mat på bordet, varmt om natten.
- att saker inför Indien-resan hittills ordnat sig jättebra.
- att min stressnivå är definitivt lägre än för nån vecka sen när jag kände mig helt slut.
ja, det finns ju MASSOR att vara glad och tacksam för. och ni vet ju, i grund och botten vill jag tacka skaparen till allt gott, fadern till det vackra, grundaren av kärlek. Tack Gud.
kärlek! /ia
för även om man såklart får tycka att det är tråkigt att man (för tillfället - hoppas jag!) förlorat sitt främsta fritidsintresse, och känner sig lite lost och obekväm i både skallen och kroppen, så vill jag inte gräva ner mig i det utan se allt det där andra som ju är bra.
så därför, ett sånt där tacksamhetsinlägg som jag körde varje dag i juli:
de senaste dagarna har jag detta att vara glad och tacksam för:
- en fin, skön, ledig helg. finväder. en jätterolig födelsedagsfest. för att jag har fantastiska vänner.
- att det varit bra på jobbet på slutet. inte jätte-super-stressigt. ingen huvudvärk efter jobbet.
- att jag har så otroligt trevliga kollegor som jag dessutom hade nöjet att vara ute och käka med ikväll. mycket skratt.
- att en person visar förtroende för mig och berättar om personliga saker och ber om råd. det är ju min önskan: jag vill hjälpa om jag kan.
- att jag älskar hösten. den ger mig ro.
- att jag har Micke. en trevlig kväll igår. matlagning, mys och film, perfekt när man inte känner sig hundra procent pigg.
- att jag idag iallafall mår bättre än igår.
- att jag inte har samma mat- och träningsångest som förut, då hade denna period i mitt liv varit outhärdlig.
- att jag inte är så sjuk att jag inte kunnat gå till jobbet.
- att jag har en stabil ekonomi, en lägenhet att bo i, mat på bordet, varmt om natten.
- att saker inför Indien-resan hittills ordnat sig jättebra.
- att min stressnivå är definitivt lägre än för nån vecka sen när jag kände mig helt slut.
ja, det finns ju MASSOR att vara glad och tacksam för. och ni vet ju, i grund och botten vill jag tacka skaparen till allt gott, fadern till det vackra, grundaren av kärlek. Tack Gud.
några Italien-bilder:
 |
| Jag & Carro |
 |
| bussfönstersutsikt |
 |
| Utflykt till Bosa. |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar