--

Lite kloka citat ur böcker och sånt. Som man faktiskt nån gång ibland hinner läsa, fantastiskt!

Ur Tomas Sjödins ”Jag lutar åt Gud”. (Tack för 22-års presenten Patrik! :) )

”…tron är något som vi i det här landet utövar på bestämda platser och bestämda tider. Tro gör man i för ändamålet avsedda hus. I det vanliga livet råder andra krafter. I själva verket borde det vara tvärtom. I kyrkan behöver man inte tro särskilt mycket, där kan man låta sig bäras av de andras tro och tillit, och det är en av de riktigt stora poängerna med kyrkan. Det är alla de andra dagarna, de råttgrå, sönderstressade, relationskrångliga och orosstinna dagarna man behöver en tro.”

Och jag håller så med! Tänkt mycket på det, att jag vill inte att min tro ska vara något jag sysslar med kl. 11 på söndag förmiddag. Då är det inte speciellt svårt att tro, omgiven med likasinnade. Jag vill ha min tro med i vardagen. När jag stressar sönder över plugg, när jag möter trasiga patienter på sjukhuset, när jag känner att jag inte räcker till och bara vill sova, när jag känner mig som världens lyckligaste, när jag tränar, när jag är med människor som inte delar min tro. DÅ vill jag fortfarande ha Gud med, i mig.


Citat 2, av Magnus Malm (skitbra författare, utmanar verkligen tankarna på vad tron egentligen är och får för betydelse i våra liv, läs!) Citatet är snott från Lina Mattebos blogg:

"All sanning är en kontaktyta med Gud, hur oandlig den än verkar. All lögn skiljer oss från Gud, hur andlig den än verkar."

Lite samma sak. Om att gå i kyrkan och vara kristen på ”rätt” sätt, fromt, inte alltid behöver vara bra. Om det inte är äkta, sant, ärligt. Då blir det bara en yta, en falsk fromhet.
Och att det världsliga, ytliga kan vara det som är närmast Guds hjärta. När man står mitt i världens skit så långt bort från en kyrka man kan komma. När man sitter ensam på ett golv och gråter och svär och undrar vart Gud är mitt i det här eländet. När man skrattar galet, ont i magen och kan inte andas-mycket, över ett supertrivialt, fånigt lågt skämt, så tror jag Gud kan vara nära, så nära. Om det liksom kommer från ett människohjärta som själv är ärligt, levande, brinnande.

Så tror jag. Men det är bara lilla jag det.

/ia.