en av de bästa känslorna jag vet....;
när man kommer hem, hem till sitt eget hem, och känner att man kan andas ut.
ostressat. lungt och skönt. inga måsten. ingen tidspress. inget skolarbete precis just nu (= man kan skjuta upp ditt till sista kvällen precis som vanligt). Rätt lugn över uppgiften efter seminariet idag. Glad över fina nya klasskompisar. Bestämd vilodag så ingen träningsångest. Det börjar skymma, man kan tända ljus och ljusstakar och julstjärnor och jag bara känner hur jag älskar december och tiden innan jul. fridfullt. och mitt eget hem, där jag bestämmer själv om det ska vara välstädat eller inte. om mina strumpor ska ligga lortiga utslängda över hela lägenheten, eller inte. om jag ska diska nu, sen eller aldrig. hur hög och vilken sorts musik jag spelar. när jag med gott samvete kan sätta mig vid datorn och bara göra struntsaker. ta av mig allt vad jeans, smycken och luggar som hänger i ögonen heter. sätta på mig fula långkalsonger, tofflor, en knut av lortigt hår på huvudet. får vara för mig själv, behöver inte höra av mig till någon, inte svara i telefon om jag inte känner för det. får fina julkort (tack Kristin!) som gör mig glad. inte ont i bröstet (för att jag är så extremt dålig på att hantera stress, bra inom det yrkesval jag gjort, verkligen! kommer ju få hjärtinfarkt innan 25-års dan typ). kan ta en lugn promenad i massa nysnö. skymning. mörkret gör mig lugn. kan se fram emot en trevlig kväll och julfest med några av de bästa människorna jag känner. kan läsa en vanlig bok om jag känner för det, istället för plugg. ledig dag imorn som känns rätt fri. försöka sova, tvätta lite, kanske köpa lite julklappar, ett träningspass på gymmet, lugn kväll eller nått.
Ja, frid. för jag kan andas. fritt. såna stunder ska man ta vara på och njuta av. Tack Gud för en fin värld som jag ibland hinner stanna upp och se, tänka, känna, vara tacksam över.
/ia.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar