tisdag 17 mars 2015

Vem man ser upp till

Som anslutning/fortsättning till mitt inlägg om avundsjukan, LÄS HÄR,  så kommer något liknande. Jag skrev ju om att avundsjukan kanske kan hjälpa en att inse vad man drömmer om, vad som är viktigt för en i ens liv.

För att verkligen veta vad man drömmer om, vem man vill vara, vad man vill med sitt liv, i vilken riktning man vill gå så tänker jag att man även kan fundera på vilka människor man ser upp till. 

Vad är det du beundrar hos andra, vilka människor skulle du vilja efterlikna? Jag tror det säger ganska mycket om en själv, vad för sorts människa man vill bli. De människorna du ser upp till, vad pysslar de människorna med? Hur är de som personer, vad gör de, vad har de tagit för yrkesval, hur har de lagt upp sitt liv, hur lever de sina liv? Det kan nog säga dig ganska mycket om vad du själv skulle vilja göra.

Ett exempel, jag ser inte särskilt mycket upp till kändisar, skulle inte direkt vilja vara en av deltagarna i Paradise Hotel (mardröm!) men däremot ser jag t.ex. väldigt mycket upp till en bekant som i stora delar av sitt liv vigt sitt arbetsliv åt att hjälpa utsatta barn, hon har rest mycket och gjort projekt för olika länder i Afrika, Nepal med flera.

Och hur ÄR de människorna du ser upp till, hur beter de sig, vad har de för attityd, hur behandlar de andra människor? Jag vet till exempel på min arbetsplats några människor jag ser upp till extra mycket och de är inte dem som klagar och är bittra utan de som har en positiv inställning, de som bjuder på och lockar till skratt, de som är öppna och kan dela med sig av även det som känns svårt, de som verkligen tar hand om och brinner för de svaga i samhället. Så vill jag också vara. 

Ofta är det nog så att de människor jag ser upp till inte alltid valt den enklaste vägarna. De är inte de som alltid valt den självklara tryggheten, inte alltid de som valt film i soffan framför att verkligen lyssna till vad hjärtat vill. De människor jag ser upp till vågar utsätta sig för fara. De människor jag ser upp till vågar offra lite av det som känns bekvämt för att istället ägna sig åt de de trot på och drömmer om.

Jag tror helt enkelt att de vågar lyssna till sitt hjärta. Jag längtar dit.
(Och ja, ni märker nog av mina inlägg vad jag funderar mycket på just nu...)

Kärlek! /ia

Inga kommentarer: