söndag 3 juli 2011

jag vet att jag måste glömma dig

-
Jaha, då var peace & love veckan slut och jag ska försöka mig på en kort sammanfattning för att inte bubbla ut allt för mycket i hur allt var.
Men det var KUL! Premiärade ju som P&L:are och det var en positiv överraskning. Stämning och folkfest! Och att jag var där med 4 av mina allra bästa vänner gjorde ju inte saken sämre.
Vädret var kanon, jättevarmt och soligt två dar, och iallafall inget regn. Åt langos för första gången på flera år, asgott! :) Skippade all alkohol, hade skitkul ändå ju!
Musiken: Bra, tyvärr hinner man ju inte gå på allt och mycket man inte har lyssnat in sig på som säkert hade varit bra om man hade gjort det... Positiva överraskningar: 30 second to mars, Volbeat. The Arks avskedsturné konsert var grym, speciellt i kombination med dalasymfoniettan. Speciellt den smäktande balladen Stay With Me rörde om i hjärtat.
Håkan då? Jo, riktigt bra, såklart, som vanligt. Så fin och bra, haha. Däremot hade jag ju lyckats klanta till mig lite och inte druckit något annat än kaffe på åtta timmar innan konserten började (vi väntade i 1,5 timmar också för att få bra platser..) så var jag så sjuuukt törstig under hela konserten så jag trodde jag skulle få panik. Men men, då har jag lärt mig nått...Och att kombinera med jobb gick också bra, missade ju fredagkvällen men..


Aja hursomhelst, det jag tycker var det bästa med det hela var att jag klarade av att ha roligt, njuta, vara glad (trots galna sovtider, ingen träning, "fel" mat osv.!). Mycket av glädjen tror jag beror på att jag nuförtiden känner mig som en människa, istället för två. Att det bara finns en sida av mig, en som jag kan stå för, ett beteende jag kan stå för, för jag gör så gott jag kan. Och går i rätt riktning, det är underbart!
Därför tänkte jag avsluta det här inlägget med en liten bibelvers, en psaltar psalm, som jag slog upp i helgen och som liksom stämde så bra. För att den som är värd credden för att jag finns till och mår bra ska ha äran. För att så mycket har vänt till det bättre. Jag är så tacksam för livet.



puss och godnatt från er festivaltjej som nu ska återgå till ett normalt liv.


Psalm 40: 2-4

Länge väntade jag på Herren,

och han böjde sig ner till mig

och hörde mitt rop.

Han drog mig upp ur fördärvets grop,

ur slam och dy.
Han ställde mig på fast mark

mina steg gjorde han trygga.

Han lade en ny sång i min mun,

en lovsång till Gud.




/ia

Inga kommentarer: