Spanien, del 2.

då fortsätter vi, hade kommit fram till aktiviteter, och fredag:

på fredagen var vi några tokar som återigen gick upp före sju. denna gång var det inte för jogging utan för att hinna kolla på mer historiska sevärdheter innan dagen drog igång på riktigt. vi var till Ponte de Diablo, en akvedukt bevarad från romartiden.
riktigt mäktigt att se faktiskt, speciellt som vi kom i soluppgångstid. en vacker och värdefull morgonstund/utflykt.

tillbaka på gården stod frukost, undervisning och jobb på gården på schemat. vi hjälpte till att rensa ogräs, bära sten med mera. kändes SÅ bra att få hjälpa till och iallafall ge något litet tillbaka till Ninna och Moises för deras stora gästfrihet och kärlek.
och: vi hittade kattugnar! till en vildkatt. sex st små, ca veckogamla, ludna kattbäbisar. ååhhh tror ni mitt hjärta smälte eller? SÅ söta, ville ta dem med allihopa hem.

 

sedan något häftigt i matlagningsväg: den spanska nationalrätten Paella. lagad ute i superstor panna på grill. var en upplevelse att se. och smaka, åhh så gott!
på eftermiddagen gick vi på promenad i skogen och jag och Niklas blev så peppade att se att stigar att löparlusten vaknade.

storkok

fantastiskt gott

långbord

blev flätad av Lovisa

sagt och gjort, när det börjat svalnat något så gav vi oss ut på en runda. som jag sent ska glömma, haha. dels för att det är ju något alldeles speciellt att träna i en annan miljö man är van vid. jag tycker man känner naturen på ett speciellt sätt när man går eller löper i den. dels för att det var så dåligt skyltat så vi höll på att springa fel ett antal gånger. dels för att världens uppförsbacke kom i början och höll på att ta knäcken på mig, haha. dels för att de andra var snabbare och bättre löpare än jag men vi ville ändå hålla i hop så det blev årets längsta runda på den snabbaste km-tiden hittills. kan ju låta bra. sanningen: det var alltså skitjobbigt! hade aldrig klarat det själv men med sällskap och lite inställning så gick det ju. och då blir man nöjd med sig själv efteråt.
och, vi sprang ju till akvedukten igen. att se den när solen höll på att gå ned var också väldigt vackert.

nöjd att va i mål

en snabb löpar-Hanna

hemma igen väntade en ungdomssamling hemma på gården tillsammans med de spanska ungdomarna. en vacker, berörande kväll. de spelade lite light-variant av amerikansk fotboll tillsammans, sedan grillade vi korv ute på mega-grillen och sedan hade vi en liten samling med lovsång.
underbart. berörande. att se ungdomar från olika länder, olika språk, sjunga samma sång fast på olika språk. tron på Gud, hans son Jesus,det som binder dem samman. syskon i tron. när jag ser sådant får jag hopp om fred och kärlek. hopp om en bättre värld, att det finns ljus i allt det mörka och hemska som händer runt om.
och att se unga människor bli berörda av Gud. se hur de rörs till tårar.se hur något händer i deras hjärtan och deras ögon. det är helt fantastiskt. värmer mitt hjärta till tusen. gör att jag blir berörd.

Simon och Per visar på amerikansk fotboll

ungdomsmöte

konfirmanderna och ledarna:
fantastiska människor. ungdomarna, så lika varann men ändå olika. var och en unik. var och en vacker. det häftiga i den åldern är att man oftast inte har någon aning om vad som rör sig inne i deras huvuden, vilka tankar de tänker. om de tar åt sig av det vi berättar, eller skiter fullkomligt i det. om de har djupa funderingar på livet eller tar allt med en klackspark. ett djup omöjligt att utforska. 
man kommer mycket närmare varann när man åker bort och är tillsammans dygnet runt i fem dagar än två timmar varje onsdag.

ledarna. några kända, två för mig helt okända föräldrar. men vilken fullträff! kändes som vi var precis rätt ledargäng för att utföra den här uppgiften. (Gud såklart! ;) )roligt att träffa nya människor, roligt att träffa vuxna erfarna människor som kommit längre i livet än vad man själv har. roligt att träffa 'syskon', för det är vi ju alla som tror på Guds son.

alla konfirmander som var med på resan - härliga!

och Ninna och Moises! vilka otroligt gästvänliga människor. vilken värme, vilken kärlek. vilken enkelhet och positivism. vilka tjänare. vilka bra förebilder och exempel. tror ALLA blev berörda av att vara i närheten av dem.

sommar!

på lördag klev vi upp kl fem och flög hem. tjolahopp!

det var en fantastisk resa som jag och säkert flera som var med, kommer bära varmt i hjärtat för lång tid framöver.

kärlek! /ia