'
idag fick jag träffa på en snygging-patient igen. jag gillar't. Dessutom fick han lov att dra ner kalsingarna och visa rumpan för mig, eftersom jag skulle sticka honom. Vilket fin-fint yrke man kommer få va? ;) (och antar det är sånt här jag inte borde skriva om för att inte ställa till pisnamheter för mig själv hela tiden... men skit i det!)
Nämen det har varit en bra dag och att vara på Vårdcentral är ju så himla kul!
och igår fick jag reda på att jag fått ett syskons-mans-brorsbarn. Låter mer invecklar än det är, vänner har fått barn iallfall, så kul att allt gått bra <3>Håkan Hellström 2 april efter lite peppning av Jojsan. Bra :)
fick, av någon konstig anledning, hmm... haha, en energikick på gymmet och det gick att köra på ganska bra. Är, tyvärr, så totalt opepp på löpband just nu, så det blir mycket spinning (då behöver man inte sköta motivationsarbetet själv) och styrketräning nu. och styrkan är kul och går rätt bra, tror jag, så det är positivt. förutom när folk (läs, okej lite taskigt, men så är det, lägger sig i min träning och ger "tips". "folk" är killar, utlänningar så jag knappt fattar vad de säger) (och den utlänningen som gärna skulle kunna få ge lite tips gör det definitivt inte. Ha!)
Förut var det en, (kille, utlänning såklart) som skulle "hjälpa" mig och visa mig nåt, så då tog han tag lite lätt om mina handleder när jag höll i vikterna. Men med min killfobi så tyckte jag ju det var så obehagligt att jag var sjukt nära att börja grina och gå hem fastän jag precis kommit. Keep your hands off alla icke-inbjudna killar! Inte vet jag om det är tragiskt att jag blir så himla rädd och obehaggsfylld eller om det bara är ett typiskt svenskhetstecken? Att vi inte har fysisk kontakt med folk vi inte känner. Förutom när man går hem från krogen och hoppar i säng med någon man aboslut inte känner, för det är ju en helt annan grej. Eller ? Ja fråga inte mig för det är inte min stil iallafall.
Och obs jag är absolut inte rasist jag är bara obekväm/ovan med osvenska beteenden.
OCH jag är så sjukt impad av t.ex. en invandrare jag träffat på praktiken som kommer dit med sin mamma. Att vara så sjukt fin och snäll och hjälpsam som han är mot sin mamma har jag aldrig sett en svensk kille vara, och kommer nog aldrig få se. Det är liksom en kulturskillnad tror jag, det där med hur man tar hand om sina familjer. Tänk om jag bara kunde vara hälften så snäll mot mina päron liksom... OCH den absolut trevligaste läkaren på Vc är också invandrare. Så otroligt trevlig och skicklig som lärt sig bra svenska imponerande fort. Helt grym.
Och idagär första dagen på ett tag som jag inte känner mig svimfärdigt trött från eftermiddagen och hela kvällen. Jätteskönt...! Idag räckte energin till att både gå ut med komposten och göre rent toaletten. Heja! Och samtidigt smyger sig en lite oroande tanke på: Betyder den här orken att jag ätit för mycket...? störd-tankar. bort-hejdå-puts-väck-kommer ni nånsin lämna mig ifred?
/ia
och insåg när jag läste igenom detta att jag är lite inkonsekvent. Jag gillar att killar får lov att dra ner byxorna för mig och att jag får klämma lite på deras rumpor, men jag blir störd av att någon tilltalar mig på gymmet eller försöker hjälpa mig och tar lite i mina handleder. Olika regler gäller visst för mig och andra, dumma tjej. Fast nä förresten, för jag gör bara det som ingår i mina yrkesuppgifter... och killarna får skylla sig själv att jag är rädd för dom. Om ni inte vore såna sexinriktade varelser skulle man kanske våga lita på er.
pusshej!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar