här är det ju lite ljummen aktivitet må jag säga. jag spar på mig, hehe.
nädå, men man måste ju prioritera. den senaste tiden har jag prioriterat ute-tid i solen, tid med M, och om jag får någon minut över så läser jag en bok. en favoritsyssla som blir så bortprioriterad under året men som jag försökt ta upp nu under sommaren.
sommarläsning, visst smakar det ordet ljuvligt i munnen? iallafall om du är en bokstavsälskare som mig.
just nu läser jag en bok som heter 'Än finns det hopp'. den handlar om livet runt ett lasarett i Sverige år 1953, när polioepedemin härjadesom värst. man får följa några patienter, läkare, sjuksköterskor och så vidare. riktigt intressant att följa dessa människors öde och dessutom få en liten inblick i hur vården och samhället var i Sverige för 70 år sedan. speciellt när man själv arbetar inom det och kan se hur mycket som förändrats...
aja, jag kan kanske komma med lite fler boktips i ett senare inlägg.
nu måste jag nog läsa några rader till innan det är dags för skönhetssömn och uppstigning i tupptid imorgon (05.45 typ, uhuh!)
du kan göra mig glad som ingen annan och jag är så tacksam att jag träffade dig och fick dig i mitt liv!
(och ja det är alltså Micke jag skriver om och inte Håkan-hunden. även om han också är fin så är det ju ingen jag delar mitt liv med i vardagen, Linköpingsbo som han är...)
tack Gud för de glada soliga dagarna, de behövdes och jag ska bevara dem i mitt hjärta.
kärlek! /ia
nädå, men man måste ju prioritera. den senaste tiden har jag prioriterat ute-tid i solen, tid med M, och om jag får någon minut över så läser jag en bok. en favoritsyssla som blir så bortprioriterad under året men som jag försökt ta upp nu under sommaren.
sommarläsning, visst smakar det ordet ljuvligt i munnen? iallafall om du är en bokstavsälskare som mig.
just nu läser jag en bok som heter 'Än finns det hopp'. den handlar om livet runt ett lasarett i Sverige år 1953, när polioepedemin härjadesom värst. man får följa några patienter, läkare, sjuksköterskor och så vidare. riktigt intressant att följa dessa människors öde och dessutom få en liten inblick i hur vården och samhället var i Sverige för 70 år sedan. speciellt när man själv arbetar inom det och kan se hur mycket som förändrats...
aja, jag kan kanske komma med lite fler boktips i ett senare inlägg.
nu måste jag nog läsa några rader till innan det är dags för skönhetssömn och uppstigning i tupptid imorgon (05.45 typ, uhuh!)
 |
| världens finaste! |
jag är så tacksam för tvåsamheten och att få dela mitt liv med någon, den någon som inte är vem som helst utan M. någon som är så fin och bra. någon att dela både oglammig vardag med och de dagar som har lite mer stjärnglans kring sig. som dagen ovan, när fotot togs. en dag på klipporna i Smögen. kan ha varit sommarens bästa!
jag är glad och tacksam för att vi har kunnat få så ovanligt mycket tillsammanstid nu de senaste veckorna när M, och delvis jag, haft semester. det är enklare att göra varandra glada när inte jobb, trötthet och stress sliter i en.
(och ja det är alltså Micke jag skriver om och inte Håkan-hunden. även om han också är fin så är det ju ingen jag delar mitt liv med i vardagen, Linköpingsbo som han är...)
tack Gud för de glada soliga dagarna, de behövdes och jag ska bevara dem i mitt hjärta.
kärlek! /ia
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar