söndag 6 februari 2011

put me to rest, lay your head on my chest. hold my hand when you leave. don't wake me up just to see how you say goodbye



är inte lika frekvent uppdatering här just nu. men det ska ni inte sörja över, för det beror mest på bra saker. Det finns inte så mycket tid till att blogga. Eller tid till att få inspiration iallafall.
och ja, det är bra.


Jag är glad.
Nej, jag är inte kär. Nej, det har inte hänt något speciellt just precis nu. Men det liksom bara flyter.

I höstas var det mörkt. Tårar. En massa tid att bara ligga på sängen och kolla in i väggen eller taket. En massa tid att känna sig ensam. Liten och lessen. Helgerna är värst. Vardagen funkar bra liksom, då kan man fördriva tiden med att träna. Men att sitta sysslolös nästan en hel helg... fan vad man känner sig ensam då. Och man inser att det kostar. Att inte längre vilja festa. Men inte heller längre vara omgiven av Betel-vännerna, likasinnade.

MEN det hände grejer. Vände. På flera olika plan. Nästan samtidigt. Och nej, jag tror inte på slumpen. Jag tror på Gud. En Gud som hör böner.

OCH
nu...


den här helgen till exempel. Hade tänkt det vore skönt att ta det lite lungt. MEN det har liksom gått i ett. Med massa olika små trevliga aktiviteter. Och då gör det liksom inget att jag kanske inte hinner diska, eller sticka så mycket på mina raggsockor, haha. Eller plugga ("äh, det löser sig"). En sån skillnad. Och då blir det också skillnad på hur man mår.


Har hängt med goa kids (okej, typ 17-åringar) i kyrkan. Har fikat med fina fina Maria (som alltid gör mig glad), har åkt längdskidor i perfekt väder (och slapp skit-Lugnet nu när jag har bil och kunde åka vid Stångtjärn istället - så mycket roligare). Har haft en väldigt trevlig tacos/filmkväll hemma hos Hanna&Andreas (skit i småland och stanna här! :) ), kyrkan igen, picnic i en solig Åsbobacke, mys och skratt och lite vettigt välbehövligt prat och ett långt fint samtal med bästa Madde och tillslut lite lugn egentid. och har en kropp som nästan-fungerar när den inte är helt utpumpat trött. Tack. En nästan-perfekt helg.



puss!

och jag ser en röd tråd i det här. man mår bra av att umgås med människor man tycker om. det är meningsfullt. och jag blir så arg på mig själv att jag fortfarande kan känna för att välja bort sådant för att det kan innebära att man tränar lite mindre och äter något mer. inte har hundra koll. (kan ju bli lite knäppt när man inte riktig kan planera. som att jag åt mat tre gånger igår. och ingen gång idag. men shit happens, jag dör liksom inte för det)

och jag uppskattar så varje gång jag får skratta. varje gång jag ler. för jag tar det inte förgivet. inte alls. det är en gåva att få känna glädje, att få skratta. och jag ÄLSKAR det.
och då kan man faktiskt se att det gjort nån nytta med alla dagar jag förstört genom att vara sur på mig själv, alla dagar med självförakt. det gör att jag uppskattar skratten så mycket mer.

och igen. Jag är glad. Och igen, nej jag tror inte på slumpen. Jag tror på Gud. En Gud som hör böner. Om man specifikt ber och blir bedd för, för glädje, på t.ex. en torsdag, och sen får en helg som är nästan helt uppfylld av glädje. Gädje både utifrån, given till mig av andra människor, och en glädje innifrån som liksom bubblar. Då kan den där slumpen ta och stoppa upp sig i arslet. När man har en Gud som vill kärlek.

och mitt munsår samt nässår (shit det varade ju i månader typ - men nu har jag ju iallafall lämnat öron-näsa-hals baskiluskerna) har nästan läkt. Halleluja liksom, haha.

och nej, jag inbillar mig inte att man kan surfa på en glädjevåg jämt. Men jag vågar sticka ut hakan och säga att tycker jag faktiskt förtjänar det. Förtjänar att vara glad. (så väck inte upp mig ur den här bubblan - än).
Alla förtjänar att vara glada. (i lagom dos - så man uppskattar det glada)


wiiho, hon ler... !


puss och gonatt.
/ia


och ps. det allra bästa, allra gladaste, allra coolaste, fröet av glädje som ja numera alltid kan plocka fram, det har jag inte ens nämnt. än. för det är en hemlighet. ds. (nyfikna va? hihi. )


och gosch vilken himla berättelse det här blev. (kanske var mitt återhållna bloggande som tog igen sig precis) håll till godo den som orkade läsa ända hit ner. och kommentera gärna. ni är sjukt dåliga på det. men det är jag med. så man får vad man förtjänar.

/ ia igen.