"I fädernas spår för framtids segrar "

Jaha, en liten "matchrapport" från steg ett i Vasaloppsäventyret kanske. För tanken är ju att jag nån gång, innan jag blir en gammal kärring, ska åka hela Vasan. Och etapp ett, årets mål, var ju att åka Tjejvasan för första gången, 30km. Hmm, har ju varit lite nervös innan som kanske framgått, haha.

Men såhär blev det: Det var kul och gick bra. Jag startade ju i startled tolv så spåren var i stort sett obefintliga eller jätteuppkörda. Det var ju lite synd, hade varit enklare att köra på i ett jämt bra tempo med bättre spår. Men det får man väl räkna med när man startar långt bak och nästa år, för ja jag är definitivt sugen på att åka igen, så får jag förhoppningsvis starta längre fram. Det bra med att starta så långt bak var att man konstant kunde åka om folk, så det blev man ju lite peppad av.

Mitt mål som jag tyckte verkade rätt realistikst för en första vasa var att köra de tre milen under tretimmarsgränsen. Det klarade jag så då får man ju vara nöjd. (Min tid blev 2h, 37min) Fast jag var bra trött när jag åkte in där i målet i Mora, men så ska det väl vara. Och som sagt, första men förhoppningsvis inte sista gången man skidar igenom det där klassiska vasaloppsmålet.
Ryggen höll, gjorde lite ont men det gick bra att härda ut. Skidorna gick helt perfekt bra, det var jättemånga som hade bakhalt men eftersom jag har världens bästa vallateam (pappa) så gick skidorna galant. Jag säger som Anna Haag: "Jag litar till 100% på mina vallare" haha.
En positiv överaskning var att jag hamnade rätt bra i resultatlistan. Tror jag blev runt plats 620. Nästa gång får man sikta på topp 500 eller nått då:) Och som pappa sa, jag åkte ju fortare än 8200 stycken eftersom det var 8800 som åkte. Helt ok!

medalj var vi allt värda alla tappra tjejer, damer och tanter :)

Firade detta med: en kebabpizza i Rättvik, röja upp köket hemma hos mamma och pappa och sedan kolla på Titanic. för typ hundrasjuttielfte gången, fast det var nåra år sen sist. Men jag ser bara första halvan, tills de krockar med isberget, sen stänger jag av. Jag klarar inte mer, så blödig som jag är nuförtiden.
Aja, idag är jag stel och värre lär det väl bli imorn. Får se om jag tar mig upp ur sängen eller om jag får sjukskriva mig på första vårdcentraldagen.

(och okej, nu kanske jag kan sluta blogga om längdskidåkning för jag antar att alla inte är lika intresserade som jag är)

puss
/ia.