Jag tänkte så här: om jag skulle dö om ett år och bara ha ett år kvar att leva (ibland måste man nog tänka så, vet att många förtränger döden för att den verkar så läskig. Men den finns ju där som en realitet i våra liv, vare sig vi vill det eller inte). I alla fall: om jag bara hade ett år kvar att leva, vilket val hade jag gjort då? Jo självklart det som jag nu också gjort, följt mitt hjärta. Jag vill gå bibelskola i Sthlm nästa år, det känns bäst för mitt liv.
Och jag tror ju faktiskt på en Gud som vill väl och har planer för mitt liv. Så nu ger jag upp lite av mitt eget planerande så får han fixa resten efter detta år. Rätt spännande:) och den synen hoppas ja behålla under året, för jag har ingen lust att oroa mig hela tiden för vad som händer sen, om jag kommer in på sjuksköterska igen. Min oro kommer ju ändå inte kunna påverka nånting, eller hur? Bara att jag själv mår sämre av den…
Känner mig glad och lättad. Ett logiskt beslut hade känts tråkigt, som att jag förstörde för mig själv genom att inte ta chansen.
Så nu är det bara att bita ihop sista veckorna i plugget, jobba järnet så ja klarar mitt mål med att bi i sthlm aug-juni utan studielån. Och så försöka passa på att njuta av sommaren också såklart.
Hoppas o längtar på ett spännande år! (haha, vilken flopp om allt skulle va skittråkigt o ja inte lär mig/utvecklas nånting, blir mobbad och vantrivs i sthlm… men de tror ja inte, och bjurs finns ju faktiskt kvar om ja skulle få hemlängtan)
Nu när beslutsångesten är över ska ja försöka va en liten bättre vän igen, känns som jag varit så självupptagen på slutet, men de här har varit så slitsamt rent psykiskt. Men nu hoppas vi på sol och ny sommarenergi. Och tack alla fina vänner, mamma och ni andra som stöttat och peppat mig att följa hjärtat för hade alla vart emot förslaget tror ja aldrig ja vågat. Men nu satsar vi hårt! Och nu när det blev en större deal av det hela än jag tänkt från början, och jag får offra och satsa lite mer så kanske man också får ut mer av de. Större insats, större vinst.
Ett bra citat som ständigt hänger på min spegel: ”Men – kom ihåg det – ingenting som är värdefullt är gratis. Det som är värt att ha, kommer alltid att kosta något”. (och då menas väl inte främst materiella ting, men de kanske ni var kloka nog att fatta själv) .
Kram Ia
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar