Ett annat boktips jag har, efter 438 dagar, är den biografi jag håller på och läser nu, nämligen den om Astrid Lindgren, 'Denna dagen ett liv'.
Den kanske inte är lika action-spännande som 438 dagar, men den är en intressant skildring av en kvinnas liv från 1920-talet och framåt. Jag tycker ju att nutidshistoria är fascinerande, skulle faktiskt gärna plugga någon sådan kurs nån gång. Verkliga historier om verkliga personer är så spännande enligt mig, för då vet man ju liksom att det det skrivs om verkligen har hänt och det ger läsandet en extra viktig dimension.
Jag har inte läst klart boken än men är inne i delen om hur Astrid beskriver sitt liv i början av 40-talet, alltså under krigstiden. Jag tycker det är oerhört intressant att få veta lite mer om hur det kunde vara för en vanlig svensk att leva då, i ett land som inte var indraget i kriget men omringat av det från alla håll, så ändå såklart oerhört påverkat.
Det känns så långt borta att tänka, även fast det 'bara' var ca 70 år sedan, med ransoneringar på mat och tanken att kriget när som helst kunde komma till Sverige också. Det måste ha varit speciellt att leva under den tiden och jag slås återigen av hur privilegierade vi är i Sverige idag som har det så oerhört bra utan svält, ransonering och krigsfasor hotande runt knuten.
Man får även läsa hur det var att föda barn som ogift ung mamma i ett 20-talets Sverige. Vilken skam och vilka svårigheter det förde med sig att bli med barn utan att vara gift med barnafadern, samt den plåga det kan innebära för en mamma att inte få leva nära sitt barn.
För övrigt imponeras och inspireras jag av Astrids sunda människosyn och framförallt hennes respekt för barn och arbete för barns bästa. Så insatt i sin omvärld och politiskt medveten och ändå en sådan närvarande och kärleksfull moder.
Och dessutom: jag som själv gillar ord, läsande och skrivande blir ju bara så imponerad av Astrids förmåga att skriva och uttrycka sig, använda orden som konst, underhållning och politiskt vapen.
Läs, om du som jag vill veta lite mer om hur livet kunde vara i Sverige under 1900-talet.
Det här citatet av Astrid som inleder boken tycker jag visar en hel del på den sunda syn på livet som Astrid tycks ha haft.
.JPG)
Den kanske inte är lika action-spännande som 438 dagar, men den är en intressant skildring av en kvinnas liv från 1920-talet och framåt. Jag tycker ju att nutidshistoria är fascinerande, skulle faktiskt gärna plugga någon sådan kurs nån gång. Verkliga historier om verkliga personer är så spännande enligt mig, för då vet man ju liksom att det det skrivs om verkligen har hänt och det ger läsandet en extra viktig dimension.
Jag har inte läst klart boken än men är inne i delen om hur Astrid beskriver sitt liv i början av 40-talet, alltså under krigstiden. Jag tycker det är oerhört intressant att få veta lite mer om hur det kunde vara för en vanlig svensk att leva då, i ett land som inte var indraget i kriget men omringat av det från alla håll, så ändå såklart oerhört påverkat.
Det känns så långt borta att tänka, även fast det 'bara' var ca 70 år sedan, med ransoneringar på mat och tanken att kriget när som helst kunde komma till Sverige också. Det måste ha varit speciellt att leva under den tiden och jag slås återigen av hur privilegierade vi är i Sverige idag som har det så oerhört bra utan svält, ransonering och krigsfasor hotande runt knuten.
Man får även läsa hur det var att föda barn som ogift ung mamma i ett 20-talets Sverige. Vilken skam och vilka svårigheter det förde med sig att bli med barn utan att vara gift med barnafadern, samt den plåga det kan innebära för en mamma att inte få leva nära sitt barn.
För övrigt imponeras och inspireras jag av Astrids sunda människosyn och framförallt hennes respekt för barn och arbete för barns bästa. Så insatt i sin omvärld och politiskt medveten och ändå en sådan närvarande och kärleksfull moder.
Och dessutom: jag som själv gillar ord, läsande och skrivande blir ju bara så imponerad av Astrids förmåga att skriva och uttrycka sig, använda orden som konst, underhållning och politiskt vapen.
Läs, om du som jag vill veta lite mer om hur livet kunde vara i Sverige under 1900-talet.
Det här citatet av Astrid som inleder boken tycker jag visar en hel del på den sunda syn på livet som Astrid tycks ha haft.
Kärlek! /ia
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar