onsdag 4 februari 2015

Damm = fiende?

Hej onsdag!
Visst är det kul och intressant att lyssna på bra dokumentärer, poddar, radioprogramm och sånt? Har nu i januari lyssnat igenom de som var Vintervärdar i P1 och tänkte ge er ett hett tips och för er som ändå inte kommer lyssna skriva lite om det som sas i programmet.

Det är Agnes Wolds program från 30 december (2014), Agnes är (enligt SR:s hemsida): Professor i klinisk bakteriologi, överläkare. Det handlar om immunsystemet och allergi, varför det är meningslöst att städa och varför man inte behöver vara glad.
Här hittar ni programmet: http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/479149?programid=2071

I detta program vill Agnes ta död på lite olika myter kring hälsa som vi människor idag lever efter, myter som i flera fall dessutom drabbar kvinnor extra hårt.

För ca 200 år sedan var Sverige ett av världens fattigaste länder och hade hög dödlighet, framförallt var det olika infektionssjukdomar som dödade oss. Teorin kring sjukdomarna på den tiden var att de berodde på 'skämd luft'.
När sedan bakteriernas roll i olika infektionssjukdomar började uppdagas i slutet av 1800-talet så trodde man att bakterierna fanns och förökade sig i damm, en myt som lever kvar än i dag. Damm är inget ämne i sig utan består av olika partiklar av det som faller ned från luften, t.ex. på en höskulle består dammet av små gräspartiklar, i ett hem består dammet av tyg, hudflagor, hårstrån etc, inte bakterier. Visst finns det en del hudbakterier i damm men dessa bakterier går vi ju och bär runt på dagligen. Bakterier behöver fukt för att kunna föröka sig och dammtussar är en torr miljö.

Under 1800-talet och industrialiseringen så växte en medelklass fram där familjer hade råd med att endast mannen yrkesarbetade och kvinnan skötte hemmet. Även om tjänstefolket tog hand om barn och så så överläts det till husmodern att skydda hemmet från den fasansfulla smutsen som kunde hota hälsan på hela familjen. Kvinnans uppgift var alltså att hålla hemmet rent och snyggt och att städa. Medan mannen arbetade såklart, så att han slapp se det.

Smuts var ett starkt hot mot hälsan.
Och det är ju fortfarande så vi ofta tänker oss det idag, eller hur?
I arbetarklassen där man inte lyckades hålla sjukdomarna ifrån sig så las hela skulden på kvinnan som tydligen inte klarade av att hålla hemmet renligt nog. Det faktum att skadliga bakterier, s.k. patogener, inte kan leva särskilt länge utanför kroppen var ingen känd kunskap.

Förra sekelskiftet lyckades man alltså grovt blanda ihop hygien (= det som ger hälsa ) med renlighet, som är något kulturellt betingat. Och den här ihopblandningen är alltså något som mycket lever kvar idag med.
Vad som är rent/orent är starkt kulturellt betingat och i alla tider har man betraktat andra främmande folk som 'orena' och t.ex. inom Indiens kastsystem så räknas man bli 'oren' om man berör någon ur en lägre kast.

Agnes tog upp några roliga exempel som visar på hur vi även i vår vardag blandar ihop begreppen renlighet med hygien: Ett hårstrå anses som rent när det sitter fast på huvudet men som mycket orent i en soppa MEN det finns inga som helst belägg för att det skulle vara ohygieniskt eller skapa sjukdom med ett hårstrå i soppan.
Renlighet handlar om status och hierarki, fötter är mer orena än händer, därför anses det ohygieniskt med fötterna på bordet men inte att ha händerna där. Detta är något vi lärt in, inte några naturlagar eller absoluta sanningar.

Ett annat exempel: Vi anser oss bli rena och bli av med smuts och bakterier när vi duschar, men faktum är ju att bakterier inte trivs så bra på torr hud medan i duschen när det tillsätts fukt trivs de och kan föröka sig. Vi skrubbar dessutom bort hudens naturliga försvar mot patogena bakterier och när vi skrubbar oss skapas små, små sår i huden som gör det lättare för bakterier att tränga in. Så vi är helt enkelt mycket mer mottagliga för bakterier när vi är precis nyduschade, tvärtemot vad vi tror och tänker oss. (Sedan är det här ju rätt obetydligt eftersom det mest är hudens egna bakterier vi omger oss med och de är ju ofarliga för oss).
Vi får höra att det finns bakterier på sedlar och mynt, på mobiltelefoner och på trappräckena vi tar på. Det kan vara sant men de bakterierna som finns där är helt vanliga, ofarliga hudbakterier. Återigen: vi blandar ihop renlighet med hygien.


I våran västerländska livsstil där vi blivit så renliga och rädda för smuts och dessutom ofta använder antibiotika vid olika infektionssjukdomar så verkar det som att kroppens egna immunförsvar blivit undersysselsatt. Detta har lett till en riktig väst-sjukdom: allergi. Allergi innebär att kroppen reagerar mot ofarliga ämnen vi omger oss med, och kroppen tolkar det som farligt och sätter igång en immun-reaktion (t.ex. rinnande ögon, kliande eksem, snuva etc). Man har sett att allergier är ovanliga utanför västvärlden, ovanliga i storfamiljer och bland barn som vuxit upp på bondgård omgivna med mycket djur.
Allergierna har ökat kraftigt under 1900-talet i samma takt som infektionssjukdomarna minskat. Återigen hamnade fokuset på damm: 'dammallergi' blev ett vedertaget uttryck och småbarnsföräldrar uppmanades att städa noga och inte ha husdjur. Återigen: damm är inget ämne, dock kan människor vara allergiska mot kvalster och i damm finns det ett och annat kvalster. Och återigen så var det mammans uppgift att städa så att inte barnen blev sjuka och allergiska.

Idag är damm boven på grund av att det sägs innehålla tungmetaller och kemikalier. Men återigen: damm består av det som vi omger oss med. Så har vi inte tungmetaller och kemikalier i vårt hem så kommer inte heller dammet att bestå av det. Det finns effektivare sätt att minska dessa risker än att tvinga småbarnsföräldrar till att få världens städ-press på sig.

Damm sprider ej smitta och allergi!
(Så nu kan man alltså strunta i att båda duscha och städa? -Härligt! Nädå, jag tycker om att ha städat för att det ser trevligare ut men det var ändå en oerhört intressant ny kunskap tycker jag).

Läskiga bakterier?


Ja... och så sa hon en massa andra intressanta saker, bl.a. om stress, om varför människan inte är skapt för att vara ständigt nöjd och glad och varför klimakteriekvinnan är något smart och bra och inte en sorglig period i en kvinnas liv.
Kanske skriver jag nått mer om det i ett annat inlägg men annars: Lyssna själva vetja!

Kärlek! /ia

Inga kommentarer: