fredag 22 april 2011

Långfredag.

(Skrev det här i fredags, men eftersom jag varit ute i Bjurs hela helgen gick det inte att publicera... Baggbo-buschen liksom. Men eftersom jag ändå gjort mig mödan att tänka någon tanke och skriva ner den så kommer det i efterskott.)
Helgen var ganska grym faktiskt. Kanske skriver mer om det sen. Huj! )



Alltså, inte bara det att han hängde på ett kors halva dan och dog där (måste varit en låååååång fredag) men också att hans död var längre och mer plågsamm på ett annat sätt. Han bar allt i sin kropp. Alla sjukdomar, alla fel vi nånsin tycker att vi har gjort, alla svek, all besvikelse, all bitterhet, all ångest, all ensamhet, all övergivenhet. All helvetisk ondska, alla övergrepp, allt våld, alla utnyttjanden. Allt det fick han bära på sig under några timmar. Allt vi nånsinn känt och bärt i våra kroppar bar han då. Och han är den enda människa som någonsinn blivit totalt övergiven av Gud. Den enda människa som varit utan fel och brister, utan ondska inom sig. Han led den absolut speciellaste och den svartaste döden någonsinn. Och det gjorde han för människornas skull. För min skull. Och din.

Tack. Idag har jag kunnat gå rakryggad. Vetat och känt att jag är fri. Tack, tack, tack.

Och storyn tar ju liksom inte slut där. Han fick betala. Men sen uppleva det största triumftåget någonsinn. Döden vann inte. För Jesus återuppstod.


Själv har jag inte hängt på något kors idag. Har haft en fin och njutsam dag. Jag har köpt små små bäbisstrumpor, vilken välsignelse! Druckit kaffe och somnat i solen. Vilat från träningen och ätit för mycket, utan att dö av ångest. 70-års kalasat. Kramat pappa. Imorn blir det nog en heldag i Baggbo.

kram och godnatt.
/ia

Inga kommentarer: