Ia

Jag har lite svårt för vissa grejer.

Typ cynism. Alltså när människor är cyniska. (betyder typ ”känslokall livsåskådning” enligt Wikipedia, säker källa, haha). Nä men människor som ser så kallt och analytiskt och negativt på allt och aldrig lägger in känslor och som alltid verkar tycka att allt är besvärligt, jobbigt. Som verkar tro att alla bara gör saker för att djävlas med just dem.

Ja cyniker och gnällkärringar. Klaga, klaga på allt. Rynka på näsan. ALLT är jobbigt. Usch, måste man plugga. Usch måste man träna. Usch måste man umgås med människor. Och ska alltid göra det så lätt som möjligt för sig. Ser inte att man får möjlighet att lära sig, utvecklas, få erfarenheter. Nej allt ska helst vara serverat på silverfat, så lite ansträngning som möjligt.

Och falska människor. Som ler inställsamt och pratar snällt till allt och alla men så fort den andra lämnat rummet så snackar man skit om personen man just smilade in sig för. Usch! Då behöver man väl inte låtsas och vara så himla inställsam.

Vad vill jag nu ha sagt med detta? Vete sjutton. Känndes just som jag var den värsta klagaren av alla. Nä, men man märker ju hur negativa människor suger musten ur en.

Men ge mig lite rakhet och ärlighet. Mindre skitsnack. Lite livsglädje tack. Lite entusiasm kanske.

Nä nu borde jag gå och köpa mjölk. Tänkte skriva att jag inte orkar, men efter detta inlägg inser jag min dubbelmoral i att klaga över att jag borde gå iväg och köpa mjölk.
Så: Yes nu ska jag få gå ut i det härliga höstvädret och gå till affären. Alla tiders!

/ ia. ( besserwissen? )