--

tänk dig, att en väldigt väldigt nära relation kännts väldigt, väldigt svår. Nästan förstörd. (och skuld och ansvar ska man kanske inte alltid reda ut?) Och du har nästan gett upp hoppet. "Jahapp, men det är så här". Fast innerst inne gör det ont ont.

och så: förändras saker.
Man kanske får lov att brista sönder inför den man egentligen älskar. Som älskar en tillbaks.
Släppa lite hårdhet. Släppa fram det lilla lilla barnet. Som vill bli sedd, älskad, hörd för den hon är. Inte för vad hon presterar. Inte för om hon är duktig eller inte. Bara för att hon är hon.
Att våga, för första gången på många många år, säga: Jag älskar dig.
nervöst, med det gick.

och känna hur man läker litegrann. Från rätt håll. Från insidan.
Det ger mig hopp igen.
Det kanske tar tid. Men det kan gå. Jag som hade slutat drömma.
Bara man får vara. den man är. Utan att bli dömd, bedömd, fördömd.

Idag fyller någon år. Någon, som jag älskar.

och just nu skiter jag i att andra, inte lika nära, relationer gått åt skogen.
och just nu skiter jag i det där med själslig rehabilitering i Stockholm.
för just nu är jag en nöjd, nöjd Falubo.
Nöjd och nervös.
För först händer inget. Och inget. och inget.
och sen händer allt.
så snabbt.
Himla liv, typiskt dig att göra så.


och ja, jag älskar att vara kryptisk.

/ ia.