torsdag 4 juli 2013

4 Juli



Idag är jag tacksam för:

-sovmorgon. att jag förmår att släppa på min stenhårda disciplin och gå tillbaka till sängen och sova nån timme till när kroppen och hjärnan skriker av trötthet. och att jag hade ledig dag så det inte gjorde nått att jag 'sov bort' förmiddagen.

- att jag har min iPhone så att jag kan blogga, använda internet m.m nu när min dator 'står på tork' efter en liten vattenolycka orsakad av mina ytterst busigs katt-sambos... say no more...

- att jag faktiskt märker att jag slutat oroa mig för saker som egentligen inte är livsviktiga, tex. en eventuellt trasig dator. har fått perspektiv på livet. så länge man har hälsan och ens nära och kära är friska och mår bra får man va nöjd.

- att jag haft en trevlig eftermiddag med Jennifer. Käkat på stan, babblat och tränat ihop (riktigt kul med ett gympapass som omväxling faktiskt). Allt blir ju trevligare med sällis och J är en nybekant, men väldigt härlig tjej har jag upptäckt :) kanske blir en gemensam fotbollscomeback också! ;)

- att jag trivs så bra i min lägenhet så att jag tycker det är rätt soft att bara hänga hemma och mysa, typ läsa en bok eller så, även om man råkar vara själv.

Hoppas DU haft en bra dag.
Kram mina fina vänner.

Kärlek! /ia

onsdag 3 juli 2013

3 juli

okej, idag är jag tacksam för:

- vår fina natur. var ute och gick en morgonpromenad (okej, kl 14, men morgon om man har nattjobbat) och det slog mig för tusende gången hur vackert Sverige är. hur fint det är med sommar. tacksam att solen sken. så många fina små hus och villaträdgårdar (vill också ha!). att få promenera i naturen och skogen, det är jag tacksam för.

- tacksam för att vara tillbaka på Friskis igen efter två veckors uppehåll. så kul att kötta ett riktigt svettigt skivstångspass. skönt att känna kroppen och musklerna jobba. skönt att få en liten endorfinkick. 

- tacksam för matlagningssällskap ikväll i form av Micke. roligare att göra käk när man är två ju. och jag kan inte slingra mig undan att göra och äta riktig mat. lasagne, kommer bli asgott.!

mitt morgonuppvaknande. också väldigt tacksamt! :) 
kärlek! /ia

sanning

jag söker den i mitt liv. vill vara sann. 

mot mig själv, mot andra människor, mot Gud. 

men det är svårt. 
det är lätt att censurera sig själv. jag har ibland alldeles för lätt för att anpassa mig till hur jag tror att andra människor vill att jag ska vara. självklart kan det vara bra att inte alltid hävda sig själv, ständigt kräva att få sin egen vilja fram....men att inte ens berätta om hur man skulle vilja ha det.... då är man ju inte särskilt sann och ärlig mot den andre?

Jesus säger i Bibeln 'Jag är vägen, sanningen och livet'. Jag skulle vilja ha mer av den sanningen. 
Vara mer sann mot mig själv, för då tror jag man kan blomma ut till den människan man är tänkt att vara, den bästa versionen av sig själv, ni vet, som jag brukar tjata om. 

lögn krymper människan. krymper mig...

läser, för hundra sjuttielfte ? (tredje kanske...?) gången en bok av Magnus Malm som är så, så bra, heter 'Ett hjärta större än världen'. den utmanar mig. får mig att tänka till. inse sanningar. uppmuntrar mig, inspirerar mig, pushar mig. 

han skriver lite om sanning. jag ska dela några av de tankarna och orden med er tänkte jag. 

han menar att Jesus med sitt liv och sin undervisning påpekar för oss att det är viktigare att vara sann än att alltid göra rätt. att regelstyrda beteenden kan kan leda oss bort från sanningen snarare än att få oss att närma oss den. 

lögn bottnar i rädsla och otrygghet. man måste våga lita på att Gud är god och vill mig väl för att kunna släppa in honom i sitt liv, utan försvarsmurar. 

om man inte är sann mot sig själv utan styrs av vad som borde finnas i mitt yttre och inre beteende, så kan man bli så blockerad inför sig själv att man faktiskt inte ser vad som pågår i ens inre och hur det faktiskt får en att bete sig. 

människan har lätt för att tro att sanningen skulle skada hennes relation till andra och det blir viktigare att bli bekräftad än att hon talar sanning (jag!) 

citerar:
'Alla verkliga relationer måste bygga på sanning. All sanning är en kontaktyta med Gud och människor, hur oandlig den än verkar. All lögn skiljer oss från Gud och människor, hur andlig den än verkar.

"Sanningen skall göra er fria" säger Jesus. Lögnen binder oss på tusen sätt: den dränerar vår energi genom alla fasader vi måste hålla uppe, den gör oss ängsligt beräknande eftersom vi hela tiden måste planera vad vi ska säga, den krymper oss genom alla de områden i våra liv som vi trycker tillbaka. Att äntligen bli sann frigör en enorm energi: att få vara den jag är, att slippa försöka vara någon annan än den jag är.
Det är när sanningen om mitt liv möter sanningen om Gud som verklig tillbedjan uppstår. Det är när sanningen om mitt liv möter en annan människas sanning som verklig relation uppstår.'

Är jag sann mot mig själv?
Är jag sann mot dig?
Är du sann mot mig?
Är vi sanna mot Gud?
Är vi sanna mot våra vänner?

frågor som tåls att fundera på.
sanning kan vara läskig, men den känns fräsch och liksom.... livgivande. lögnen krymper, kväver och dödar.
men sanningen kräver alltid en dos mod. jag ber om att få mer av det modet. 




kärlek! /ia

say thanks for this life

jag fick en liten rolig och bra idé (tycker jag iallafall) angående bloggen (med bl.a. inspiration hämtad från Amanda).
jag har ju haft lite svårt ibland på senaste tiden att dels hitta inspiration till att skriva och dels hitta tiden till det. (fast just nu är jag skrivpepp - yeah!)

OCH nu tänkte jag, ny månad och allt, att jag skulle införa ett litet juli-tema/kategori här och verkligen försöka skriva något varje dag. (roligare för er läsare också ju)

Tema: tacksamhet.

för precis som jag skrev igår så är tacksamhet en sådan upplyftande och befriande känsla. och det finns alltid, alltid något att vara tacksam över, även en riktig pissdag.
att lära sig vara tacksam tror jag skapar mycket glädje och ödmjukhet hos oss.

därför vill jag påminna mig själv, och kanske inspirera er, till att varje dag tänka efter vad oerhört mycket det finns att vara tacksam över. från de små banala vardagssakerna till de stora livsglädjeämnena.

jag tänkte att minst tre grejer varje dag kan man ju komma på iallafall.
jag är ju lite petig och noga på bloggen att jag tycker det jag skriver ska vara välskrivet och så, men nu kan det komma att bli undantag.
tacksamhetsinläggen ska jag försöka få till ändå, så kan ev. hända att det blir lite snabbt mobilbloggande ibland och inte så 'snyggt' skrivet.
det ska vi nog stå ut med.

så ja, med denna långa inledningstext till mitt juli-tema så är det väl dags att köra då:

idag är jag tacksam för:

- att det har gått så bra att sova och därmed jobba natt dessa nätter, utan att vara trött. och med trevliga kollegor! och har varit lagomt mycket att göra, hittills iallafall. perfekt. skönt med nattjobb ibland. (hinner man ju blogga, hehe)

- jag är tacksam för att den här dagen (vakna tiden mellan ca 15-21) inte behövdes göra så mycket funderingar på vad jag skulle sysselsätta mig med utan det löste sig naturligt med en liten utflykt till Linghed där jag och Jennifer agerade 'crossfrurar' haha :D
Följde med Mikael och Jocke och fick se var det är de spenderar all sin lediga tid, hehe.
Vi grillade hamburgare och det var fett gott (och sen fick jag lov att dra innan på jobb innan jag hann se dem åka iofs men det kommer väl fler gånger....)

- att jag har nästan-inget ont i halsen idag, äntligen, och nog förhoppningsvis kan köra igång med träningen igen imorgon samt att knät känns bättre än förra veckan iallafall.

- att jag trots ca 1,5 veckas träningsuppehåll faktiskt inte fått några ångestattacker, inte blivit hysterisk eller direkt deppig, kunnat äta samt inte gått upp i vikt. detta hade inte alls gått så bra de föregående 5-6 åren. typ ÄS-frisk - halleluja!

- att jag nog kan, och kommer, lägga till en vandringsvecka i Nepal och Himalaya på min Indienresa. det gick att ändra och eftersom Frida ska göra det kör jag också. kommer bli helt gryyyyymt tror jag :)


Himalaya. ser nice ut va?

tänk vad mycket bra och fint i mitt liv, bara idag.
kärlek! /ia

tisdag 2 juli 2013

I kroppen din?

läs detta inlägg (av Kristian Gidlund, på hans blogg I kroppen min) om du vill bli tacksam över en sån 'enkel' sak som att du lever och är frisk och faktiskt, än så länge, kan ha dina drömmar om livet kvar.



kärlek! /ia.

FRI

jag tänker att jag skulle vilja skriva ett inlägg om frihet.

det är ett stort ämne.
mitt tonårs-och vuxenliv har handlat mycket om det. en vandring mot frihet.

frihet som i att bryta sig loss från andra människors osunda inflytande och bli vuxen, en egen person.
frihet som i att bli fri från ångest, träningsberoende, ätstörningar.

men den friheten som jag tänkte på nu....

... frihet inför Gud. frihet i livet. frihet inför Gud på grund av Jesus.

det är stort och det är svårt att förstå. svårt att greppa att det kan vara så enkelt.

jag finner det, sen tappar jag det igen.

och trillar tillbaka i: prestationsträsket. det där att jag måste/borde.
hur många gör inte det? det är ju den här världens sätt att tänka. Gud tänker annorlunda.

det är svårfattat ibland:
jag är älskad, accepterad, till 100% precis som jag är, utan att behöva göra något enda dugg.
det finns inget som jag kan göra för att ändra de där procenten det minsta. åt varken det ena eller andra hållet.

ibland börjar jag fatta lite lite, tror jag.
fatta lite av friheten.

att så länge jag väljer att ha Jesus i mitt liv behöver jag inte vara rädd. att bli dömd och fördömd. han har ju redan tagit det på sig, fixat biffen så att säga.

allt det där jag tror jag måste/borde göra, typ rädda världen, alltid ställa upp, vara världens bästa människa, alltid vara glad och positiv, alltid orka, ...vara GODHETEN personifierad...(inte så små krav man har på sig själv va?)... det kommer jag aldrig klara av. och då kommer besvikelsen. på sig själv. att man inte klarade av att vara bättre än så..

men ibland fattar jag. att allt det här.... det handlar ju INTE om att jag borde och måste. nä, min känsla av att jag VILL det här, det är ju liksom reslutatet av att hjärtat förvandlas.

jag VILL 'rädda världen' för att jag inser att vi/jag har det så oerhört bra och skulle vilja att resurser fördelades lite mer rättvist så att fler kunde få det bättre.
att jag VILL hjälpa människor, om jag kan. för att det är roligare att ge än att få.

att jag VILL vara 'världens bästa människa' är ju för att jag vill återspegla lite av den godhet jag känner har blivit skänkt till mig av Gud.

att jag t.ex. INTE vill bli så rik som möjligt, jobba ihjäl mig, inte vill säga fula ord/saker/snacka skit, inte vill supa och använda droger, inte vill konsumera onödigt mycket det beror ju inte längre på att jag tänker att det är någon sorts förbud från någon sträng gubbe på ett moln eller för 'att jag inte får för morsan'

nä jag VILL INTE, för mitt hjärta vill inte. det säger nej. stopp.
Gud har gett mig min kropp att ta hand om. han har gett oss jorden att ta hand om.
jag vill förvalta på bästa sätt.

jag VILL vara god, men kommer inte komma dit genom att kämpa mer. nä, medicinen är att sluta kämpa, slappna av, och släppa in Gud i hjärtat.

det, känns som frihet.
alldeles för enkelt för att man ska tro det är sant.
så många andra röster säger ju till oss: prestera för att vara värd något.
köp för att bli någon. skaffa dig makt för att klättra.  

friheten som jag börjat upptäcka ligger i enkelheten.

förmågan att kunna vara tacksam. den känslan lyfter dig över småsinthet och småproblem.

att kunna vara tacksam för det lilla.
för katterna. den mjuka pälsen att borra ner ansiktet i. värmen och kärleken. tacksam för solstrålar på min hud. tacksam för en grillad korv. för en puss. för ett grymt träningspass.

tacksam för det stora.
att ha fötts i ett land som Sverige. att få gå i skolan, utbilda mig. att ha ett jobb och ett yrke och en sysselsättning och lön. mat på bordet. tak över huvudet. att själv få välja vem jag ska gifta mig med. ett land utan krig. en familj. vänner. att vara kär. en frisk kropp.

tacksam för det största
att jag är befriad. från dödens grepp. att ingen människa kan beröva mig allt. att jag har ett större hopp, en större dröm än att bara förverkliga jag, min, mitt.
att slippa vara centrum i mitt eget universum.
att vara FRI.
det är bara när jag är fri som jag kan älska.

kärlek! /ia

prayer for the weekend

Helgen blev rätt intensiv. Såhär såg den ut:

Falun -> Bjursås -> Siljansnäs -> Bjursås -> Furudal -> Bjursås -> Siljansnäs -> Hjortnäs -> Bjursås -> Falun.

Men bra var den!

Fick barn (okej, katt...) -vakt av Jojsan (Tack!) så det var bara att dra ut på landet :)  Micke var hästvakt, därför vi var i Bjurs, och jag tordes också klappa lite, hehe. Hästar är väldigt fina djur, men ganska respektingivande också. 

Sen var jag och mor på två möten i Siljansnäs, ett på lördag och ett på söndag. Fint där ute i skogen med Siljan i bakgrunden. Älskar Siljansbygden, alla fina, röda timmerbyggen... det känns hemma.

Och bra möten. Liksom inga halleluja-predikanter som skriker och gormar och ska elda upp någon konstig stämning. jag är lite rädd för sånt.
får obehagskrypningar i skinnet. nä, det var bara lugnt, stilla och enkelt och väldigt, väldigt bra. om budskapet som sägs är intressant och givande, och framförallt äkta, så behöver man ju liksom inte skrika, folk lyssnar ändå.

och ja. sen bar det iväg upp till Furudal tillsammans med Micke och vi hängde och grillade lite i Jockes sommarstuga. nån sorts trippel-dejt. med en fin vofsing, mycket djuriskt i helgen ;)

och jag drog klockan åtta på morgonen dan efter, trött som ett as, hem och sen vart det en ny Siljansdag. familjedag.

Lek med Edvin - åhh att springa runt och jaga honom så han tjuter av skratt... känns typ som livets mening. som att jag faktiskt skulle kunna tänka mig att ha en, eller tio, egna. när jag blir stor.
(vart tog min anti barn-hus-villa-volvo-svenssonlivs-anda vägen? fast jag drömmer fortfarande om Afghanistan och Syrien och sånt, som att vara nån sorts sjuksköterskehjälte i en blodig krigsfilm, också).  

hursomhelst, vi träffade Margareta, Olle, Rocky (djuriskt igen), Bella&Maggan, Birgitta. min lilla känsla av släkt. ack så fin.

bad i Siljan. jag doppade tårna. (har en krasslig hals sen över en vecka. ingen träning. det gör mig light-deppig) somnade i solen på bryggan. gööööttt.
och sen hem till Bjurs igen och lite häng med Micke,Jocke,Mackan&Jennifer. musikquiz, 90-tal, nostalgi.

försökte kolla på fotbollen inatt, Brasilien-Spanien, final i Confederations cup. det gick väl sådär.... men en del såg jag iallafall, hehe.

efter allt det där var det rätt gött att ha en hemmadag innan nattjobbet ikväll. frukosten var färdigintagen vid halv tre.... hoppsan ;) myspyst massa med 'mina' bäbisar (katterna igen alltså). åhh finingar!.
tvättat, dammsugit, städat, lagat mat och matlådor, gått bort med sopor.
gått en runda på stan, gör ju typ aldrig det, och småshoppat lite. måste väl göra av med pengarna på nått ;)

pratat om och kollat på lite Indienbilder ikväll med kollegorna. längtar.

men här bilder från fin-fina Sverige. så vackert land vi har förmånen att få bo i. var tacksam. njut. ta hand om skapelsen. ta hand om varandra.


Olsnäsgården i Siljansnäs.
 
utsikten från Margaretas lilla torp. fint! med E. på språng. lillkillen <3>



baddags! fast inte för Mattan, han är värre badkruka än mig, doppade inte ens tårna...
älskade
Rocky!

sovdags!

Hjortnäs. ett utav paradisen på jorden.

kärlek! /ia