tisdag 31 januari 2017

10 års utveckling


I lördags var jag på 90-års kalas för min farmor. (Helt grymt att hon är så pigg, klarar sig själv och allt sådant och helt klar i huvudet vid den åldern. Imponerande!)

Iallafall; jag minns hennes 80-års kalas också, som vi alltså firade för tio år sedan. Vi var på samma ställe då, åt på Wanbo(?) Herrgård i Smedjebacken, men 'förutsättningarna' var lite annorlunda om man säger så.
Dels hade jag en rejäl förkylning, ont i halsen och feberkänningar så det gjorde väl att upplevelsen inte blev den allra bästa. Dels så var jag i ganska början på *min karriär som ätstörd* (om man kan säga så?). Alltså var jag rädd och orolig för hur mycket det skulle komma att ätas under ett sådant här kalas, tänkte mest på kalorier, fett, min vikt och sådant trams.

Så jag säger bara vad SKÖNT att jag var frisk i år, i dubbel bemärkelse. Varken förkyld men inte heller den där dumma, listiga, sliskiga ångesten över mat.


MEN SEN tänkte jag först också den här tanken nu när jag mindes dagen för tio år sedan:
Hmm, tio år har gått och förutom att jag mår mycket bättre nu för att jag inte är ätstörd längre så har det väl inte hänt så himla mycket i mitt liv på tio år? Vad hemskt egentligen, tio år och jag har knappt gjort någonting eller förändrats till det bättre som person?

FAST: det är ju inte sant. 
När jag tänker efter så har det ju liksom hänt massa av olika saker, både i personlig utveckling och i faktiska, livsavgörande händelser.
- jag tog studenten (från gymnasiet) i juni 2007, med ganska bra betyg som gav mig möjlighet att komma in på det högskoleprogrammet jag ville.
- jag har påbörjat, gått och avslutat en högskoleutbildning med bra resultat och kan därför nu titulera mig både som legitimerad sjuksköterska och med en kandidat examen i omvårdnadsvetenskap.
- jag gick Bibelskola i Bromma, Stockholm ett år mellan 09-10, med allt vad det innebar med att flytta hemifrån, bo i korridor, få vänner för livet, utvecklas i tron och ta avgörande beslut, testat att bo i Stockholm och så vidare.
- efter bibelskolan tog jag också beslutet att döpa mig, i augusti -10. Ett livsviktigt, livsavgörande och så sjukt bra beslut, ett beslut att hålla fast vid.
- jag har börjat jobba 'på riktigt' fått min första riktiga tillsvidare anställning och varit aktiv i yrkeslivet i 5 år nu som sjuksköterska. 
- jag har blivit frisk från ätstörningar, som jag ju nämnde.
- jag har fått två helt fantastiskt fina syskonbarn som förgyller mitt liv
- träffat Micke och därmed mitt första riktigt seriösa och långa förhållande (träffade väl kanske nå andra killar litegrann innan honom också men liksom inget som blev såhär äkta och på riktigt). Har därmed haft ynnesten att vara KÄR. Fantastiskt.
- Flyttat typ 4 ggr, (och som sagt flyttat hemifrån för första gången) och bor just nu i en supermysig lägenhet där jag trivs som bara den. Härligt att få känna så.
- Volontärarbetat utomlands två gånger och gjort fyra olika långresor (Indien, Indien+Nepal, Hawaii och Madagaskar) samt lite olika kortare resor (bl.a. Spanien, Italien, Grekland, Rumänien, Alperna, Norge, Ryssland+Finland och kanske något mer?). Har alltså rest rätt mycket senaste tio åren och är så GLAD och Tacksam för allt det, att resa ger så himla mycket för den personliga utvecklingen och jag verkligen ÄLSKAR det.
- Uppfyllt drömmen om att ha egna katter. Det största och bästa som någonsin hänt mig ;D, hehe.

Hmm, jag har väl säkert gjort något mer som jag inte räknar med nu men poängen är liksom att det ibland är så lätt att gå in i något negativt tänkande med att 'inget roligt händer i mitt liv', och jag vill visa att det är lögn. Min mening är inte att skryta över allt jag gjort eller göra någon ledsen eller avundsjuk ifall jag gjort något som någon drömmer om men inte kunnat uppfylla - än. Det finns ju liksom massa saker jag inte gjort och skulle vilja göra som säkert andra lyckats 'bättre' med än mig: förlova och gifta mig, köpa hus, få barn, fler långresor, hitta sitt drömjobb, bli 'framgångsrik' bloggare osv...

Men vill liksom påminna mig själv att så sjukt mycket hänt på dessa tio år som jag kan vara så GLAD och TACKSAM över. Mest tacksam, till Gud som välsignat mig så, till vänner, familj, församling, Micke etcetera men att jag faktiskt också får känna mig lite stolt. För att jag själv varit med och bidragit till att saker blivit bra. För att jag har pluggat hårt, för att jag ha vågat rest, för att jag jobbat in pengar till mina resor, för att jag har tagit mitt jobb seriöst etc. Så alltså, tacksam, glad OCH stolt.

Och jag är säker på att massa bra och utvecklande saker hänt i ditt liv också på tio år, även om det kanske inte känns så vid första eftertanken.

Inlägg om gamla saker - > gammal selfie (typ 2011?)


Nepal 2013

Jag och M. på Hawaii 2014

Madagaskar 2015

Kärlek!
/ia

Inga kommentarer: