Visst är det mycket ont som händer i vår värld, hela tiden. Jag tänker bland annat på förra veckans terrordåd i Bryssel, och allt annat som sker runt om i världen hela tiden.
Men ändå, också tvärtom:
Den tanken som jag burit med mig nu de senaste påskdagarna och som gör mitt hjärta så glatt;
Jag vill inte måla världen i svart. Jag vill inte tillskriva människosläktet epitetet 'ont'. Jag tror att de allra flesta människorna bär på mer gott än ont.
Varje dag ser jag i min närhet exempel på människor som är så himla goda, bra, fina. När jag tänker på ordet människa så är det med en positiv koppling. Jag tror det finns något gott i varje människa. Vi är ju skapade till Guds avbild och eftersom han är godhet så tror jag att det är varje människans grundinställning typ, att godhet är det som vi innerst inne i hjärtat mår bäst av och att ju mer hela och sanna mot oss själva vi blir, desto mer glädje och godhet kommer också komma ut ur våra hjärtan.
Runtomkring mig ser jag människor som är starka, modiga, godhjärtade. De är kloka och smarta och roliga. De sprider glädje, de vill gott, de tar hand om varandra. Jag ser vänskap, glädje, kärlek och godhet varje dag. Jag ser att människor ställer upp för varandra, bjuder på komplimanger, diskuterar utan att ta till våld och de kan bjuda på sig själva på ett bra sätt.
Det är det jag tänker på när jag tänker människor. De som vill ont tror jag trots allt är i väldig minoritet i vår värld, även om de tyvärr får alltför mycket utrymme i och med de drastiska och våldsamma metoder de tar till.
Visst, på ett sätt tror jag att vi alla har något i oss som vill ont, och jag tror inte att någon människa är alltigenom god. Ingen människa är alltid hundra procent perfekt eller ofelbar. Jag tror att precis som alla människor har förmåga att vara goda så tror jag att vi också har en fallenhet för att göra det som inte är gott; vara själviska, roffa åt oss, vara oempatiska och göra andra illa med vilje. Jag tror att vi alla har ett behov av att bli förlåtna, att vi alla på ett sätt har en liten del av skulden till att jorden inte är det paradis det hade kunnat vara.
Men: i en värld som kanske kan tyckas svart så ger mig alla vackra, goda människorna ett hopp och en tro på det goda.
Men ändå, också tvärtom:
Den tanken som jag burit med mig nu de senaste påskdagarna och som gör mitt hjärta så glatt;
Jag vill inte måla världen i svart. Jag vill inte tillskriva människosläktet epitetet 'ont'. Jag tror att de allra flesta människorna bär på mer gott än ont.
Varje dag ser jag i min närhet exempel på människor som är så himla goda, bra, fina. När jag tänker på ordet människa så är det med en positiv koppling. Jag tror det finns något gott i varje människa. Vi är ju skapade till Guds avbild och eftersom han är godhet så tror jag att det är varje människans grundinställning typ, att godhet är det som vi innerst inne i hjärtat mår bäst av och att ju mer hela och sanna mot oss själva vi blir, desto mer glädje och godhet kommer också komma ut ur våra hjärtan.
Runtomkring mig ser jag människor som är starka, modiga, godhjärtade. De är kloka och smarta och roliga. De sprider glädje, de vill gott, de tar hand om varandra. Jag ser vänskap, glädje, kärlek och godhet varje dag. Jag ser att människor ställer upp för varandra, bjuder på komplimanger, diskuterar utan att ta till våld och de kan bjuda på sig själva på ett bra sätt.
Det är det jag tänker på när jag tänker människor. De som vill ont tror jag trots allt är i väldig minoritet i vår värld, även om de tyvärr får alltför mycket utrymme i och med de drastiska och våldsamma metoder de tar till.
Visst, på ett sätt tror jag att vi alla har något i oss som vill ont, och jag tror inte att någon människa är alltigenom god. Ingen människa är alltid hundra procent perfekt eller ofelbar. Jag tror att precis som alla människor har förmåga att vara goda så tror jag att vi också har en fallenhet för att göra det som inte är gott; vara själviska, roffa åt oss, vara oempatiska och göra andra illa med vilje. Jag tror att vi alla har ett behov av att bli förlåtna, att vi alla på ett sätt har en liten del av skulden till att jorden inte är det paradis det hade kunnat vara.
Men: i en värld som kanske kan tyckas svart så ger mig alla vackra, goda människorna ett hopp och en tro på det goda.
Kärlek! /ia
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar