Efter en dröm

När en dröm har blivit sann, vad gör man då?

För detta, att åka till Afrika och få arbeta som sjuksköterska här, det har varit en dröm i så många år. Jag läste om Mercy Ships långt innan jag började studera till sjuksköterska och tänkte; en dag ska jag vara med där.
När jag och nära vän för ca 5(?) år sedan gjorde en topp-fem lista över saker i livet vi ville göra så var att åka till Indien och att åka till Afrika två av punkterna på den listan. Och jag åkte till Indien 2012 och 2013.

Och nu är jag här, i Afrika, och lever min dröm. Än så länge har jag varit här för kort tid och jobbat för lite för att utvärdera om detta var exakt det jag drömde om. Självklart blir saker alltid lite annat än man tänkt innan, man kan ju inte veta hur saker är innan man testat på dem. Så en analys av om min dröm har gått i uppfyllelse får vänta några veckor till.

MEN
Den frågan som kommer upp i mitt huvud redan nu är ju: vad gör man efter att man förverkligat en dröm? Är man nöjd och njuter av vad man åstadkommit, tacksam för det man fått vara med om och bär det som ett minne i hjärtat för resten av sitt liv? Tar man helt enkelt bara med sig lärdomarna man fått härifrån och försöker inplantera dem i sitt liv därhemma och göra det bästa för att erfarenheten ska 'bära frukt' hemma också? Eller drömmer man vidare, sätter upp nya mål och planer för det man vill vara med om och uppnå?

Ja, antagligen en blandning av allt detta.
Men framtiden skrämmer mig lite ibland, samtidigt som den känns väldigt spännande och inspirerande.

Rent konkret: jag drömde om att åka till Afrika och snart är jag hemma igen och har gjort det, levt ut min dröm. Vad ska jag göra sen? Nöja mig med detta (jag trivs ju faktiskt väldigt bra hemma i Sverige inser jag när jag är här) och stadga mig mer hemma, är åldern inne för att verkligen slå sig ner och bilda familj och sånt? Börjar mer och mer tycka att små bäbisar är oerhört lockande, det är väl livmodersklockan som tickar, haha.
Eller ska jag göra mer av detta, åka med Mercy Ships snart igen? Jag skulle absolut kunna tänka mig det som det känns nu. Eller ska jag göra nått med någon annan organisation, något annat land eller världsdel? Ska jag vara kvar hemma men utmana mig med nya grejer, lämna trygga 45:an och testa typ att jobba i Norge eller så? Om Gud hade utmanat mig att stanna kvar här under en lång tid, eller åka iväg och vara borta länge, ett år eller så, hade jag kunnat anta den utmaningen då? Vad skulle hända med mig och Micke i så fall?

Ja, det finns mycket att fundera på. För det är väl drömmarna man lever och hoppas på, det är ju dem som får en att kämpa och jobba för att nå ett visst mål. Så hur går man vidare sedan?
Har någon upplevt något liknande, att ni förverkligat en stor dröm och sedan? Skriv gärna och berätta för mig hur ni tänker kring detta.

Senaste Instagrambilderna:

En lemur som chillar med oss på stranden och vill bli kliad på magen, lika myssjuk som mina katter ;)

På fredagarna försöker vi göra det lite extra roligt för fr.a. barnen på avdelningarna här och bär därför lite roligare arbetskläder.

Jag tror det finns en mening med att jag är just här, just nu. Därför måste jag väl också våga tro på att Gud leder även i framtiden och visar mig vilka vägval i livet jag ska ta.

Kärlek! /ia