Tänk er, (även om ni inte tror på de hela) att hänga på ett kors, en hel dag, med lite spikar genom händer och fötter. Jäklar, DET måste vart en lång fredag.
För mig känns dock dan inte lång, utan som alla andra dar alldeles för kort, tiden rusar jämt iväg och man hinner nästan aldrig allt man vill. Fast skulle ja få tid över, får ja långtråkigt på fem röda sekunder så de är bra att ha fullt upp.
Jobb skärtorsdag, idag, imorn, påskdan… men ska nog hinna med lite påskvila också : ) pengar behövs ju, restskatten blev ännu högre och i augusti har man troligtvis en hyra på över 4000 som ska betalas med CSN (utan lån = 2600 i mån..)
Igår påskstädade jag och de åkte till och med fram lite pynt, två små söta kycklingar. Och gula lakan blev de i sängen.. och imorn ska ja va påskkärringsutklädd på jobbet, var länge sen sist…
Can you take me out of here? take me to anyway but here…
Över två år sen ja åkte ner i skiten, och även om allt är 100 gånger bättre nu än då så blir ja så rädd ibland. Blir de aldrig helt normalt igen? Eller måste man acceptera att ens tankesätt är skadat på lång lång sikt....?
En puss i påsk! / Ia
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar