Ia

2010-06-06



Nu
Leker vi den där leken, igen.
Mamma, pappa, barn.
Fint och vackert, familj idyll.
Tusen pelargonier, i varje fönster.
Röda hus, vita knutar. Fint och vackert.

Nu
Reder vi ut saker, igen.
Och allt ska bli annorlunda. Det ska bli bra. Och fint och vackert.
Säger vi, och allt blir precis som vanligt.

Nu
Ska vi göra saker tillsammans.
Fast jag har inte tid, och du har inte tid.
Anklagelsen: Varför har du aldrig tid?
Och det tar tid. Städ och disk och tvätt och städ igen.
Ifall nån ser. Så måste det vara fint och vackert.

Nu
Skriker vi, bråkar vi, klagar vi, gråter vi.
Nu flyr vi. Det är varken fint eller vackert.

Men ibland. Nu och då.
Solen tittar fram
Och vi skrattar. På riktigt.
Och vi tycker om varann. På riktigt. Ibland.
Då är det faktiskt ganska fint. Och vackert.



/ ia.