--

Så faller snön
och vi
som inte orkar
ska vi gömma oss
i månader
ska vi sakta blekna bort

Beskydda mig
från vad jag vill ha
innan jag gör mig illa
innan jag gör mig illa

Ur ingenting
kommer ingenting
och vad skulle vara rätt
om ingenting är fel

Beskydda oss
från vad vi vill ha
vad vi får hålla i sekunder
skimrar till och går sönder
/ J. Johansson


En bra julafton.
Jul innebär ju mycket traditioner. Och en tradition som vi kört hårt på här hemma i många år är bråk.
Bråk, skrik, bråk. I princip varje förbannade jul. Men kan man tänka sig, ibland sker det underliga att man bryter med gamla traditioner. Så denna jul prövade vi att leka familj idyll. Inga bråk. Halleluja! De blev ju riktigt trevligt. Kanske en ny tradition att fortsätta med?

Och ska ja ta bort den ironiska tonen så är jag ärligt väldigt glad. För att vi faktiskt kan. Fira en jul, så som det är tänkt, i gemenskap med sina nära och kära. Det känns fint. Och just därför är nog detta en av mina bästa jular någonsin. Jag förstår mer nu varför folk längtar till julen.

Samtidigt kan jag inte låta bli att få en släng av dåligt samvete, som vanligt när jag känner mig sådär genomlycklig. För jag vet hur det känns när julafton är den värsta dan på året. Då fasaden man annars kan hålla uppe spricker. Och jag vet att det finns människor där ute, närmare än man anar, som inte firar nån familj-idyll jul. Såna som firar jul helt i sin ensamhet. Eller med spritflaskan som kompanjon. Människor som inte har råd att köpa julklappar till sina barn. Eller föräldrar som super sig fulla framför sina barn. Eller människor som bor i pappkartonger under tunnlarna vid Slussen. Eller vuxna som bråkar. Eller fulla jultomtar. Eller familjer som spricker av sjukdom. Död. Cancer. Eller pappor som slår sina barn. Det finns därute. Medan jag sitter här och myser i en soffa framför en öppen eld. Julgran, julevangeliet, kyrkan, julbord, paket, glädje, snö, konserter, knäck, gemenskap, julmusik, risgrynsgröt (Parentes: Vi har en elefant i vår julkrubba, undrar om det verkligen fanns såna i Betlehem?? )

Jag njuter. Tacksamt. För jag vet att många hjärtan är fyllda med ångest just nu. Och jag vet att jag är jobbig som alltid ska dra upp massa saker som grumlar glädjen. Men jorden är inte ett paradis, hur mycket man än försöker blunda.. och ibland kan jag längta till dess, när allt är som det var tänkt att vara. Jag ska bara gifta mig och skaffa barn först, sen kan himlen få komma =)

Idag firar vi Jesus typ 2009:e födelsedag. Gammle man, grattis! och tack för att du behagade komma till oss, från evigheten ner till ett skitigt stall. Hipp hipp hurra på din födelsedag. Och tack vare det har även jag fått lite presenter:

En spikmatta. Som jag önskat mig. Tack tack.

Tunna strumpor med skaft. Som jag också önskat mig. Eftersom jag fick trosor i födelsedagspresent och strumpor nu så innebär ju det att jag nu kan tvätta ännu mer sällan. Jippi!

Nu gjorde ja det igen Madde, ett (alldeles för) långt blogginlägg!
GOD JUL!





/ Kram Ia.


ps. jag såg på Karl-Bertil Jonssons jul, för första gången efter 21 jular. Skandal att jag inte sett det förut, de var ju awesome-bra. Hej min nya julaftonsvän. ds.