¨¨

Har insett att jag är rätt dålig på att berätta vad som faktiskt händer i mitt liv här på bloggen, ifall det är nån därhemma som undrar vad jag har för mig om dagarna. Det blir mest en massa känslor och åsikter och sånt här. Och i och för sig är inte syftet med denna blogg att den ska vara en ”idag har jag gjort blablabla”, utan snarare min lilla ventilationskanal av allt som rör sig i min lilla hjärna.
Men lite livsuppdatering ibland kan ju vara på sin plats. Så vad händer?

Det mesta rullar på som vanligt. Lektioner (sjukt intressanta för det allra mesta) och rätt mycket egna studier på eftermiddagarna. Gött att få tid att läsa Bibeln och andra bra böcker och sånt. Känns faktiskt sjukt förmånligt att få ägna tid åt det som jag tycker är det viktigaste i mitt liv.

Helgerna är också rätt softa. På fredagskvällarna brukar ja ibland va med ”pannkakskyrkan” – ett gäng kristna som står ute på stan i Stockholm och bjuder på pannkakor och snackar med folk om sin tro (om de vill förståss). Tanken är att ungdomar i Stockholm ska få se att de kristna inte bara sitter inne i sina kyrkor utan även är ute bland folket. Och för mig kan det nog va bra att komma ur den fina Betelbubblan ibland och se verkligheten i vitögat då och då.
I Stockholm finns det ca 3000 hemlösa. Man träffar 17-åringar som varit alkoholister i flera år… osv osv.

Snart kommer det komma en period då ja kommer va ifrån Stockholm en hel del, jag ska nämligen vidga mina vyer i landet Sverige. Först ska jag besöka Sveriges Jerusalem (Jönköping) på lovet v.9. Spännande. Jag förväntar mig frikyrkor i varje gathörn : )
Sen blir det Sthlm i tre dagar innan jag, (i sällskap av Madde och Bella) beger oss till Helsingborg för att ha praktik i en församling där i 10 dar. Ska bli väldigt spännande att besöka Skåne, för jag har inte mer än åkt igenom det och skulle nog inte frivilligt resa dit heller så (det är för platt för min smak – likt mamma upp i dagen, vi behöver berg och kullar för att känna oss hemma).
Nu får det va nog med livsuppdatering.


I lördags försökte jag fånga en känsla jag hade. Så här kommer lite hjärnventilation igen. Eller hjärtventilation kanske.

Som en skärva av glas
En fjäril som just kläckts ur sin kokong
Så känner jag mig bräcklig, ömtålig. Och jag kisar mot ljuset.

Som en fjäder, som lätt följer varje vindpust, utan egen vilja.
Som en gummibåt mitt ute på ett stormande hav.
Ett hav av känslor, behov, spruckenhet.
Det gamla. Det nya.
Nya vanor, gamla mönster.
Bojor. Fastfängslad. I en mörk gammal fängelsevägg.
I mina tankar.

Och jag skakar.
Varje liten blick, liten beröring, riskerar att putta ut mig för den svarta branten.
Men om jag tiger, så blir jag aldrig räddad.
En hand. Som för mig upp på gröna ängar. Till en oas. Att vila tryggt.

Jag är en sprucken skärva av glas.
Men jag lever. Andas. Är inte en död som en sten.
Stendöd?
Jag har kisat mot ljuset. Sett det stora klara skenet.
Och en dag så kommer ja våga mig ur skuggan.
Helt och fullt.
Den mörka smutsiga fängelsehålan ska inte längre vara min tillflykt.
Jag ska inte rymma tillbaks.
Jag ska vara din. Helt och fullt

/ ia.