---

Svarta ord på ett vitt papper

Och jag förundras över hur det kan gripa mig så
Känslan när fingrarna löper över tangentbordet och man vet precis hur man ska formulera sig
Tid och rum uppslukas
Kvar finns bara skapandet

Och välbefinnandet när du är klar. Har producerat. Och är nöjd.
Inget forcerat, bara dina känslor, upplevelser och erfarenheter omformulerade till svarta ord på ett vitt papper.

Och jag vill fortsätta. Vara i den uppslukande känslan av kreativitet. Fortsätta känna att man finns till i just dom där orden.

Orden som bara är mina och gör att jag finns till, lever, är, skapar.

Och för en stund få tro att man har en talang, en gåva. Innan man kommer ner på jorden igen. Men ändå ha kvar känslan av att vara nöjd, det kanske inte är världsklass, och kanske inte berör någon annan, inte har de rätta flytet och de gripande formuleringarna.

Men för mig, i processen, betydde det nånting och jag lämnar kvar en del av mig själv, min själ, min ande i orden.

Aj löv it.


(skrev just nåra textrader till en skoluppgift och blev nöjd, därför denna eufori, haha)

/ Ia.