Ia

Bön:
”Gud,
Öppna våra ögon
Och hjälp oss att se på varandra med din kärlek.
Amen”


Igår smet ja från mina studier och åkt längdskidor istället. Det var skönt att få visa upp sitt bleka tryne för den varma strålande solen. (med ett lager svart på en kvart förståss : ) ). Fast själva åkningen gick dåligt, var så trött i musklerna så ja orkade inte ta i nånting, och tanten (mamma) åkte ifrån mig utan problem. Det får ev. bli lite träningsvila imorn. (då ja för övrigt ska jobba 2 ggr, dan innan tenta, men men de brukar ordna sig, hoppas ja…)

Det verkar gå nån göra slut epidemi, och ja blir allt mer skeptiskt till det där förhållande grejen… hur ska man nånsinn kunna få nått att hålla och hur ska man kunna älska varann år in och år ut? Det är en gåta för mig. För de verkar ju som att det är svårt. Speciellt tråkigt tycker ja de är när man hör om alla småbarnsföräldrar som separerar... Skickar en tanke till S o S, blev lite chockad faktiskt…
Men ja kanske blir klokare och får svar när ja blir äldre, på hur det där med kärlek egentligen fungerar. Kommer mig just att tänka på en Kent låt ”du frågar mig vad kärlek är, men jag vet inget om det där, bara sånt man kan mäta kan jag förstå…”


Och förresten, tänkte ja skulle ge ett löfte. Så ja verkligen måste göra det.
2011 ska ja åka tjejvasan. Och det ska bli inledningen på min vasaloppskarriär. För en gång i livet ska ja åka de där himla vasaloppet, bara för att leva upp till familjetraditionerna, är ju den enda som inte åkt så ja har inget val känns de som.
Och då måste ja ju börja lite lätt och sen trappa upp, så då får de bli tjejvasan först. och eftersom ja misstänker att de inte finns så himla mycket snö att träna på i Bromma eller Sthlm (som de starkt lutar åt, mer om de en annan gång kanske) så ska ja gå in för skidåkningen ordentligt säsongen efter det, alltså 2011.
Hoppas ja slipper äta upp dom har löfterna.

Puss och hej! /Ia