onsdag 18 april 2012

"ser jag tjock ut i den här?"

-
jag skriver inte så jättemycket om mina ätstörningar längre. det kan nog ses som ett friskhetstecken. inte det att mina tankar inte kretsar kring det, men jag vill inte ge det så mycket utrymme.
jag har insett att ett utav de bästa sätten att ta steg mot friskhet är att ignorera tankarna om det. jag tror inte längre på att tänka mig frisk, kämpa mig frisk, att KBT:a mig själv eller nått (eller jo lite, klart man ska tänka på att man ska tänka på ett bra sätt). MEN jag har märkt att de perioder som verkligen gått bra, fört mig framåt, är ju när jag tänker på annat. fokuserar på andra saker, på drömmar, framtid, Gud, andra människor, skriveri, jobb, vänner osv. osv. och helt enkelt försöker strunta i kroppen och elaka tankar. skjuter bort dem.

en hjälp till att få distans till det hela är också att inse att det handlar inte om kroppen. om att jag är för tjock. det handlar om sjuka tankar.
för, till exempel, såhär såg jag ut vid samma tidpunkt förra året, och då tyckte jag ju att jag var för stor, för mycket fett.


och här hade jag mat- och träningstankar, rädd för att vara för tjock:


och här lite ångest om att jag åt för mycket och tränade för lite, att jag snart skulle gått upp extremt mycket i vikt.



och här lite olust känslor, att man inte vill visa sig ute bland folk, att man inte står ut i sin kropp för den är så äcklig och fet och tjock.



ja det räcker nog där. ni fattar, och jag fattar, det handlar inte om kroppen. man blir aldrig nöjd hur smal man än skulle bli.

det handlar om att acceptera. sig själv. det är det jag försöker göra.


så, läget just nu: hmm, sådär. har inte vägt mig på ca 1 vecka nu och bara det gör ju det hela mycket lättare, mindre stress och mindre antal otrevliga tankar, mindre frustration.

ibland är jag helt och hållet avslappnad till det hela. ibland får jag panik över hur jag har låtit min kropp förfalla, hur jag kan tillåta mig att se ut som jag gör, hur jag ska göra för att gå ned i vikt osv. men på det stora hela, helt ok. även om perioden sen jul varit tuff.


men som sagt, det allra bästa: det finns saker som betyder mer. gud och människor och kärlek och vänskap och drömmar och framtiden och världen. och så länge jag fokuserar på det så kan jag strunta i det där andra, det dumma.


kärlek! /ia.

1 kommentar:

Anna sa...

Va' gla' jag blir!
Puss