söndag 15 april 2012

åh, när det äntligen är över.

-
jag älskar att åka tåg..!

fast det började i fredags som det alltid brukar börja: jag tänker att jag ska gå till tåget i tid. så att jag slipper stressa, och springa med en rullväska, som jag alltid måste göra. MEN jag är ju jag. och tar det lungt. först. och sminket är viktigt. och håret vill inte som man själv vill. och vips... så vart det springmarsch till stationen...igen! och man sätter sig onödigt svettig och frustande och med onödiga skavsår och tänker: nästa gång ska jag vara i tid.

fast alltså. att komma till stationen klockan sex på morgonen. och det har nyss blivit ljust. och det är kallt och klart i luften. och fåglarna kvittrar. och människorna och staden har just börjat vakna. och man vet att man är på väg. någonstans. långt eller kort. för att resa. för att uppleva något. stort eller smått. för att träffa någon eller några. den känslan älskar jag!

och sen gör ia såhär: trots att jag också lovat mig själv att inte läsa på tåget denna gång, eftersom jag alltid blir illamående och åksjuk då, så fick jag ju bara lov att tjuvkika lite i Kupé. och där kunde man läsa om livsöden, om hälsa, och om peter jöback (rev ut och snodde bilden på honom på hemvägen - pryder nu min almanacka - OM han inte vore 40 och OM han inte vore gay och OM han inte redan vore gift så är jag helt säker på att han skulle vara min man - haha! galet snygg fyrtioåring).
aja, jag läste och får ju skylla mig själv att jag mådde lite tjuvens resten av resan.

och på hemvägen så hamnade jag bakom ett gäng med fyra norrlandsgrabbar. och OJ vilken norrländska de snackade. så himla brett. och jag log. brett. härligt! (speciellt med tanke på att vi tjejer youtubat massa roliga dialektgrejer tidigare på dagen)

och jag var ju lite avis (glatt!) på en av vännerna som skulle bli uppmött av en karl på stationen när hon kom hem till sitt. men det blev jag med!
fast...han är ca 35-40 år nånstans och trebarnsfar. så det var mer som att bli hämtad av pappa. fastän det inte var just min egen pappa.
men göttigt att slippa gå hem till Knoppen (stället jag bor på heter egentligen Lustigknopp. det är ganska roligt faktiskt när jag tänker efter) med resväskan.


kuckeliku. klockan är sex och en dum brud springer med en resväska genom stan för att hinna till tåget i tid... pucko! :)

och ja. alltså hade jag ju en weekend i linköping med beteltjejorna :) men det tar vi imorn eller nått.

Tack GUD för denna helgen. Tack för att det är så skönt att åka iväg. och för att det är skönt att komma hem. Tack för mina fantastiska vänner och tack för alla samtal och allt skratt vi delat.

godnatt och kärlek! /ia.

1 kommentar:

maria sa...

Man får ju ta med sig Kupé hem, så du hade inte behövt sno sidan.. :)