fredag 31 december 2010

Är ni med mig systrar, bröder? Dansa för att hjärtat blöder.

hej. eftersom det är årets sista dag och jag förut presenterat en av årets bästa texter/plattor/artister tänkte jag också bjuda på: Årets bild.

Inte för att det är den snyggaste. Eller allra mest speciella. Bara det att jag tycker om den så sjukt mycket för att det var en fin tid. Sista tiden på Betel. Maj och massa värme och sol.

Ja, försommar, klippor, havet, grillning, Stockholm, fina människor. Det räcker så.
(egentligen är det ju bara för att jag som ensam tjej bland fem grabbar visar att jag också kan med det där med att grilla som jag gillar bilden ;) haha

)
Var 2010 ett bra år? Ja absolut.
Var 2010 ett jobbigt år? Ja absolut det med.
Men så är det ju, det där livet.

kvällen firas med middag hos Johanna med bästatjejerna + Evert. Det blir bra tror jag. Med sådant fint sällskap så:)

Så: GOTT NYTT ÅR!

/ia.

torsdag 30 december 2010

"Kanske var det en dröm. Kanske är min hjärna tumlad och tömd. Urblekt och tvättad. Annars hade jag aldrig glömt"


De förbjudna orden: Jag orkar inte. Att ha dåligt samvete hela tiden. Det tar liksom för mycket energi. min livsenergi. min glädje.

Jag ber en bön: låt 2011 bli ett år med friska tankar. Amen.

Eller ska jag bara ta mig i kragen? Skärpa till mig, rycka upp mig? Visst, säg mig hur så ska jag försöka.


Jag glider ifrån alltVad var jag en gång?Jag förlorar mitt fokusVad drömde jag om?Jag har lånat av bankenJag har säkerhetsdörrJag skulle aldrig få sägaAtt det var enklare förrJag ser mig i spegelnDet är en dålig dagÄr det honom jag känner?Är det han som är jag?Det blåser osunda vindarDet gör mig dämpad och svalDet krävs så mycket mygelför att verka normalHär är tusen butikermed vässade klorDet kommer trötta idéerfrån strama kontorMen det är sällsamt vackertHär kommer hösten igenDet är kallt som i stenhusDet doftar av regnJag läser en tidningJag ser vad det stårMen det är inget jag bryr mig omIngenting jag förstårDom som skriver de ljugerAllt är tvärtomDom skulle mörda för pengarSkandalen är domJag såg ett dreglande lejonstod på toppen och sa:"Jag ger bara folketvad folket vill ha"Rör mina händerDu måste förståJag orkar inte förklaraförsök och se det ändåDet gnager mitt sinneDet är som overklighetI varje blinkande fönsteren korrupt profetOch jag har varit i templetDär månglarna stårDom sa: "Allt är till salu"Jag sa: "Kom älskling vi går"Jag kunde ställa mig nakenJag skulle mena en delMen ett dreglande lejonskulle ta det helt felJag hade massor av idéerJag hade vägen klarJag hade tusentals frågoroch tusentals svarTyst ligger vägeni rödbrun rostDet är som mareld i havetSom allhelgonafrost / Mareld av Lars Winnerbäck.




/ia
(en ia som fått nog av jul. av ledighet. av tid till tankar. som längtar tillbaka till vardagen. till Tallbacksvägen. till mitt hem. där inget j**** äckligt socker får komma över tröskeln och förstöra mina dagar)

och har för mycket tid för att blogga också, 3:e inlägget idag, är ju skandal för sjutton! haha.

then I guess you can hang with me...

2010 börjar liksom ta slut. och det här tycker jag är en utav de bästa låttexterna under året. från en av årets bästa plattor: Facit av Säkert! (Annika Norlin). Tror jag sagt det förut.


När mänskligheten ruttnar i en hög
Och alla ba: "vad är bäst för mig?"
Och "Jag köper vatten på flaska"
Och "Hon älskar inte dig"
Säger jag: "Mäh, Fredrik, spela spelet"
Men du ba: "Varför då?Jag vill inte bli älskad så
Man får inget för det när man är som vi
Man får inget för det när man vill folk väl
När man har en vilsam själ"

Ska vi starta upp en by
Ska vi bygga upp nåt nytt
Ska vi skriva en ny bibel
Med tio nya budord
Kan vi heta nånting annat, Fredrik
Ska vi passa in nånstans
Där man får sköta sitt eget huvud
Men slipper sköta sig själv

De slogs på stan
Det var nån slags knark i mitten
Alla skrattar: "Kolla de därå"
Men du skulle gå emellan
Man gör inte så i det här landet
Man börjar inte prata med fel person
Man tycker inte om det här bandet
Man börjar inte sjunga på rätt ton

Åh, alla låtar jag skrivit till såna som inte är värda en låt
Historien är full av låtar till såna som inte borde få en låt
Man måste krossa hjärtan och starta krig
Man måste ha skadat för att hamna i böckerna
Man måste skada för att få en låt, en bok, en tavla

Kan jag få ett tal på torget
Kan vi bygga upp nåt nytt
Jag vet inte vad det nya är
Men bättre än det här
Får man sluta vara hård
Får man luta sig mot nån
Kan vi bygga en låg scen
Så man får se folk i ögonen

Om det inte finns himmel, Fredrik
Varför föddes man snäll
Det här med mina armbågar, Fredrik
Jag ska vässa dem i kväll
Ge hit lite stigma
Visa mig en sekt
Ge mig nånting att tro på
När ljuset är släckt.



(Som ni ser - jag hyllar mest kvinnor på den här bloggen. Men så bor det ju en liten feminist-djävul i mig också!)
/ia.

'cause I'm coming home again.


och jag kanske aldrig borde skrivit det där om att jag önskade att blöda näsblod. För vad har hänt? Nej, min önskan har inte gått i uppfyllelse, däremot har jag fått en massa sår i näsan, som gör ont, är obehagliga och gör att jag snyter blod-snor och blodskorvar hela tiden och harklar massa blodslem (och shit vad det här inlägget verkligen består av fräsch info! haha).

puss
/ia.

tisdag 28 december 2010

treårfyramånadertredagar

Hört talas om "Prata om det" ? - Viktiga grejer som kommit upp i media senaste tiden. Johanna Koljonen som satt igång det hela. Läs hennes artikel här: http://www.dn.se/kultur-noje/debatt-essa/dags-att-prata-om-det


Tack för det Johanna.

på: www.prataomdet.se finns det mer att läsa om sådant man sällan pratar om men kanske borde prata om.


/ia.

måndag 27 december 2010

The man.


Jag har ju skrivit här om en massa kvinnliga förebilder på olika sätt, t.ex. Marit Björgen (http://iafia-ia.blogspot.com/2010/12/blog-post_03.html) och Marilyn Monroe (http://iafia-ia.blogspot.com/2010/11/blog-post_23.html. Däremot inte så mycket om manliga förebilder. Kanske av den främsta anledningen att jag inte har så många. Jag är rädd för män, mestadels. (Speciellt för vaktmästare, haha). På ett sätt rätt komiskt, på ett sätt rätt tragiskt. Jag kan göra en lång utläggning om detta nån gång men det går väl snabbt att säga typ såhär: Jag tror att alla män vill ha sex. Alltså är jag rädd för att bli våldtagen. Punkt slut.

MEN, jag har en stor manlig förebild. Kanske min största förebild av alla. Och han kommer definitivt inte våldta mig under några som helst omständigheter, haha!!
Och vem är denna man som får den stora äran? Jo, den här snyggingen : )




Jesus.

Jaha, varför då tänker ni kanske? Och då ska jag berätta varför han är en förebild:
Han är den som närmast återspeglar Gud, hur Gud är, tänker, handlar. Guds vilja i en människokropp. Han såg och behandlade kvinnor på ett sätt som var helt revolutionerande för den tiden. Han umgicks med horor och annat "löst folk", gav dem som alla andra såg ner på ett värde. Han dömde inte. Han använde sig av icke-våldsmetoder. (Om alla var lite mer som Jesus tror jag inte det skulle finnas ett enda krig på den här jorden. )

Han botade sjuka. Inte bara de goda, för att de förtjänande det. Han botade för att han är god.
Och det största av allt, för mig, som gör att jag beundrar honom mest, är att han för mig är ICKE-EGOISMEN personifierad. Och om det är nått jag ser upp till, hos alla människor, är det just icke-egoism. Det är så stort. Just för att jag har så svårt för det själv, vet hur svårt det är, och hur mycket jag själv måste kämpa för att få bort åtminstonde en liten del av det ur mitt liv. Jesus var den enda människan som har varit helt oegoistisk. Följde bara och endast Guds vilja för hans liv. Och hur betalde han? Jo genom att en av de värsta martyrdöderna man kan tänka sig. Den enda människan som inte gjort något fel. Han hade lätt kunnat avstå. Men han han hängde där på korset, inte för att han förtjänade det, utan för att visa på vad kärlek för andra människor innebär.
Och han är den enda jag vet som också uppstått från det döda. Kan han ju också få lite förebild-poäng för. (inte för att det är något jag själv strävar efter direkt)


Och här lite exempel på smarta saker han sa:

Värj er inte mot det onda. Nej, om någon slår dig på den högra kinden, så vänd också den andra mot honom(Tänk hur världen skulle vara om vi människor slutade hämnas!)
Älska era fiender och be för dem som förföljer er..”
”Kom till mig alla ni som är tyngda av bördor; jag skall skänka er vila”
”Den som vill vara stor bland er ska vara de andras tjänare”
(skulle bli lite mindre egoism då va?)
”De är inte de friska som behöver läkare, utan de sjuka (Jesus ansåg sig inte för fin för att umgås med utslaget folk)
”Älska era fiender, gör gott mot dem som hatar er”
Döm inte, så ska ni inte bli dömda”
”Varför märker du flisan i din broders öga när du inte märker bjälken i ditt eget?"
(Kanske borde man, jag, vi, se på sitt eget liv innan man dömer, anklagar, snackar skit om någon annan…?)
”Den som ödmjukar sig ska bli upphöjd”
”Om din broder gör orätt…och om han ångrar sig, så förlåt honom”
”Människosonen har kommit för att söka det som var förlorat och rädda det”
”Ett nytt bud ger jag er: att ni skall älska varandra. Såsom jag har älskat er skall också ni älska varandra”
”Ingen har större kärlek än den som ger sitt liv för sina vänner”


Och jag vet att religion kan bli så oerhört fel. Och jag ställer mig absolut inte på något sätt bakom saker som korståg, påvar som har sex med barn, krig i Guds namn, kvinnoförtryck, Knutby-mord, konstiga sekter och sånt.
Men sådant handlar om och kommer från människor. Och ofta om makt. Att man tar sig makt över andra människor, en makt man inte har rätt till.
För mig handlar det inte om Jesus. Han gjorde inte så. Han var större än så. Han är GODHET.

amen. som man skulle sagt i kyrkan.

och idag har jag åkt skidor. och ska äta tacos. med vackra brudar. bra dag.

/Puss hej från en ia-tjej.

söndag 26 december 2010

--

Hur Jansons frestelse kan vara så gott när det är gjort av potatis förstår jag inte. ´

/ia.

lördag 25 december 2010

--


Men att vara den som går.
Frivilligt gå från skratt till tårar.
Tillbaka till min ensamhet.
Frivilligt gå från värme till kyla.
Det krävs styrka.
Och jag är så svag.
Svagare än svag.
Knäsvag.
Hos dig.
/--

fredag 24 december 2010

---

¨
Idag har jag varken tid eller lust att babbla så himla mycket. Så jag vill bara säga: från oss alla (ja typ människan är ju tredelad: kropp, själ, ande = 3st ia-delar + att jag har två katter = 5st) till er alla: EN RIKTIGT GOD JUL!

Ät massa god julskinka, krama de ni gillar (och inte gillar, de är ju trots allt jul), kolla in när André Pops är julvärd, krocka inte ute på vägarna, ta på er lite snygga kläder och kom ihåg att säga grattis på födelsedagen Jesus (fast först efter kl. 00.00). Det är mina julråd.

Tjao! /ia.

torsdag 23 december 2010

----

usch, igår märkte jag hur väldigt teknik och telefonberoende man är. Ca en timme efter att jag tappat min mobil i golvet för hundraelfte gången för mycket (och den gamla, gamla trotjänaren gav upp - det var ju bara en tidsfråga) så hade jag köpt en ny. (och verkligen ingen iphone eller så, ni som känner mig vet ju hur ogärna jag lägger pengar på teknik. kläder är roligare! ) Insåg att de liksom inte funkar annars. (eller?). Så de var bara att kila ner på stan och bli anträffbar igen. Speciellt eftersom man ju inte har nån vanlig telefon nuförtiden.
Så nu tar det hundra år att skriva sms och massa nr har försvunnit. Så den som vill kan ju skicka ett sms med nr och namn, så kanske jag skickar tillbaka och önskar god jul om jag är riktigt snäll :)

Nu ska jag fara ut till Bjurs för jullov. Min snälla far kommer och hämtar mig för jag har pinsamt mycket packning. Men that's me i ett nötskal.

pussochkram
/ia.

onsdag 22 december 2010

--

Julklappstips!

Om man vet precis vad man ska köpa och man vet att den personen behöver/kommer bli glad av den här grejen, fine, go on och köp det!
MEN om man inte vet, och bara köper saker och prylar för att man ska ha något att ge bort tycker jag att man lika gärna kan låta bli. Köp nån jätteliten grej, lite te eller ett par strumpor eller nått och sen tar du resten av pengarna som du hade tänkt köpa julklappar för (och gärna lite till!) och sen ger du dom till någon välgörenhetsorganisation istället. Eller köper ett träd i Afrika, eller en get i Indien eller en höna i Ukraina. Ja ni fattar poängen. Så kan man skriva ett fint julkort istället och säga att jag tycker det är bättre att pengarna går till de som behöver det mer än till nåra som redan har så mycket prylar så man inte vet vad man ska göra av dem.

För faktiskt. Medan vi vältrar oss i all mat och alla prylar och de svenska ungarna blir så otroligt bortskämd, så svälter människor i andra länder ihjäl, dör i malaria, AIDS, kolera och massa annan skit.

Det här är inte dåligt-samvete proppaganda, jag ska själv njuta av julmaten (om det går, men det är ju helt andra anledningar), säkert äta lite för mycket och få och glädjas över prylar jag kanske egenligen inte behöver för att överleva.
MEN man kan fortfarande vara medveten, inte ta det för givet, vara tacksam och tänka på andra. OCH ge en slant till de som inte har det lika bra som vi.


Ha en bra onsdag, Dan före dan före dopparedan!


puss hej från en liten tjej.

/ia.

tisdag 21 december 2010

---

Lite tråkig statusuppdatering, eller nått: (jag är ju faktiskt ingen sån där som så ofta brukar skriva vad jag äter till frukost (alltid gröt + äggmacka förresten), eller exakt vad jag gör varje minut av dagen. Så nu kommer lite sånt där onödigt vetande i ett smäck;

Gör: pluggar till sjuksköterska. Snart klar med termin 4 av 6, alltså ett år kvar. Just nu gör jag praktik på Öron, Näsa, Hals – avdelningen på Falu Lasarett. Trivs för det mesta jättebra, det är intressant, kul och man lär sig massor. Och som väldig tur är, känner jag att jag börja landa helt i att jag gjort rätt yrkesval, i alla fall tillsvidare. Jag ser fram emot att bli sjuksköterska och tror jag kommer trivas med det och förhoppningsvis kunna göra ett bra jobb.

Träningen (alltså mina fritidsintressen): Går hyfsat bra. Känns som jag blir starkare och konditionen bättre. Har börjat med längdträningen inför Tjejvasan. Ett litet minus: har i ca en och en halv vecka varit lite krasslig i halsen, det gör ont när jag vaknar men sen blir det ganska bra under dagen, sen är det tillbaka igen nästa morgon… tråkigt. Det jag tränar är väl framförallt spinning, löpband, längdskidåkning och styrketräning på gym. Ca fem gånger i veckan.

Jul: Gör praktik fram till den 23:e. Sen åker jag hem till föräldrarna i Bjurs och klär lite julgran och sånt. Farmor kommer också, fint!.Och julafton firas hos min syster och hennes man i deras hus i Gagnef. Första gången jag inte firar jul hemma, det ska bara bli kul. Det blir våran familj och Mats familj (hans föräldrar, 2 av 3 brorsor, + en brorsfru + en bäbismage. :) )
Det jag ser mest fram emot med julen är nog att äta julskinka, haha. Och träffa familjen såklart.
Är sen ledig till den 3:e januari. Ska jobba hela annandagen men sen blir det nog mest att vara hemma. Fira lite juldag hos Johanna på Hyttis, ha lite längdskidsåknings-träningsläger i Sörskog kanske.

Framtidsplaner: Få ett sommarjobb. Bli klar sjuksköterska nästa år i januari. Sen har jag faktiskt ingen aning. Falun? Stockholm? Göteborg? Afrika? Indien? Arbetslös? Vi får se. Som de flesta säkert vet är jag ju kristen och tror därmed att det finns nån sorts plan, och bara jag själv försöker vara lite lyhörd för Gud så hamnar jag säkert där det är meningen att jag ska vara.

Civilstatus: Haha, fult ord! Men är trogen min singelstatus. Firar ju snart tvåårsdag i detta tillstånd, så ingen kan ju beskylla en för att hoppa från det ena förhållandet till det andra i alla fall. :)

Idag: Har jag gått på stan och letat längdskidekläder som jag ska få i julklapp av mamma och pappa. Även fyndat lite på Myrorna och köpt mer jul/nyårskläder på H&M. Skulle låna lite julläsning på biblioteket men det hanns inte med idag.
Sen blir det avd.45 halv två till halv tio. Missar därmed mina tjejers julmys. Synd.Men 45:an är bra med.

Så nu vet ni allt om mig.

/ia.

måndag 20 december 2010

--

Jag är ju ganska anti hundar. Här http://iafia-ia.blogspot.com/2009/04/en-liten-fundering-varfor-vill-man-ha.html kan ni läsa ett jättegammalt inlägg om min inställning till de där djuren.

MEN. Jag har blivit pyttelite omvänd. Sen en av de bloggerskorna jag läser hade en bild på en väninnas svarta, lilla mopsvalp. Så otroligt söt. Sötare än en bäbis. Och mopsar är ju en utav få hundar som jag faktiskt tycker behåller sin söthet från valpstadiet tills de blir vuxna. Blir i alla fall inte total förvandlade till fula dräggelmaskiner i alla fall.


Oemotståndlig?



Så om det fanns en mops som inte skällde speciellt mycket, inte hårar och slickas, och aldrig hoppar upp och nosar en mellan benen (oavsett om man har mens eller inte). Ja då skulle jag kunna tänka mig att bli hundfrälst. Kanske.
(Fast absolut inga äckel-hundar!)






haha, sötare får man leta efter.

/ia.

lördag 18 december 2010

-----

"Ge mig nått som tar mig någonstans.."

/..

--

Jag har två saker jag skulle vilja uppleva, innan jag dör. Sådär så att jag känner att mitt liv är fullbordat. Två saker som jag tycker alla människor ska få ha varit med om, men som jag ännu inte fått upplevt. Att:
· Svimma
· Blöda näsblod.

För även om jag är lite yr allt som oftast, och kan snyta lite blod på vintern sådär, så händer inget mer. Det blir liksom aldrig på riktigt. Och vad vore ett helt liv utan att få vara med om något sånt här rätt allmänmänskligt? Då missar man ju något stort. Kanske kan man få va med om båda på samma gång? Om man blir slagen så hårt på näsan så man blöder massa näsblod så man får så lågt blodtryck så man svimmar? Nån som vill ställa upp?

Ja, svimning och näsblod…
…när jag gjort det, kan jag dö lycklig, och vetat vad det innebär att vara människa.

HA!

/ia.

torsdag 16 december 2010

--

2+2+2+2+2+2+ia. (lös den rebusen den som kan!)

/..

--

en av de bästa känslorna jag vet....;
när man kommer hem, hem till sitt eget hem, och känner att man kan andas ut.
ostressat. lungt och skönt. inga måsten. ingen tidspress. inget skolarbete precis just nu (= man kan skjuta upp ditt till sista kvällen precis som vanligt). Rätt lugn över uppgiften efter seminariet idag. Glad över fina nya klasskompisar. Bestämd vilodag så ingen träningsångest. Det börjar skymma, man kan tända ljus och ljusstakar och julstjärnor och jag bara känner hur jag älskar december och tiden innan jul. fridfullt. och mitt eget hem, där jag bestämmer själv om det ska vara välstädat eller inte. om mina strumpor ska ligga lortiga utslängda över hela lägenheten, eller inte. om jag ska diska nu, sen eller aldrig. hur hög och vilken sorts musik jag spelar. när jag med gott samvete kan sätta mig vid datorn och bara göra struntsaker. ta av mig allt vad jeans, smycken och luggar som hänger i ögonen heter. sätta på mig fula långkalsonger, tofflor, en knut av lortigt hår på huvudet. får vara för mig själv, behöver inte höra av mig till någon, inte svara i telefon om jag inte känner för det. får fina julkort (tack Kristin!) som gör mig glad. inte ont i bröstet (för att jag är så extremt dålig på att hantera stress, bra inom det yrkesval jag gjort, verkligen! kommer ju få hjärtinfarkt innan 25-års dan typ). kan ta en lugn promenad i massa nysnö. skymning. mörkret gör mig lugn. kan se fram emot en trevlig kväll och julfest med några av de bästa människorna jag känner. kan läsa en vanlig bok om jag känner för det, istället för plugg. ledig dag imorn som känns rätt fri. försöka sova, tvätta lite, kanske köpa lite julklappar, ett träningspass på gymmet, lugn kväll eller nått.

Ja, frid. för jag kan andas. fritt. såna stunder ska man ta vara på och njuta av. Tack Gud för en fin värld som jag ibland hinner stanna upp och se, tänka, känna, vara tacksam över.

/ia.

onsdag 15 december 2010

.....

Obs! Ett träningsnördigt inlägg. Försöker låta bli att skriva alltför många såna för att folk inte ska tro att det är allt jag tänker på. Men ibland måste man få ägna sig åt sitt specialintresse : )

Poängen är ett litet tips/en erfarenhet som jag lärt mig den här hösten. Jag har ändrat mitt träningsupplägg lite grann och det har gett resultat, alltså måste ja ju vara snäll och dela med mig : )

Poäng: Träna hårdare (haha, detta var ju smart, ingen som kunde räkna ut själv…) Nä men såhär: förut ansåg jag mer att det var timmarna som jag tränade som räknades, att jag skulle komma upp i så stor mängd träning som möjligt. Men kvaliten på träningen kanske inte alltid var den bästa. Tränade kanske mest för tränandets skull, för att jag skulle känna mig duktig, typ.

Nu tränar jag för att få resultat, och har mål med min träning: Att förbättra min kondition och bli starkare (vilket i sin tur t.ex. gärna kan få visa sig att ta mig igenom Tjejvasan på ett bra sätt, eller orka springa längre och snabbare, och få mer muskler (och mindre fett).

Så därför försöker jag inte längre att träna så många timmar som möjligt utan istället ha bättre kvalitet på passen så de blir effektivare. När jag tränar ska det ge något. (en av anledningarna till att sluta med fotboll – jag får med tid att träna styrka/kondition och mindre tid på teknikträning).
Tänker t.ex. inte längre att jag måste springa så långt som möjligt när jag springer, utan försöker springa den sträcka jag bestämt med ett bättre tempo, så jag måste pressa mig själv lite grann.).
Och jag tror jag blivit lite bättre på att ta vilodagar, så länge man tränar hårt de andra dagarna. (Här kan man tacka Patrik som puschat mig till att inse vikten av vila).


gymmet har jag också ändrat taktik (okej, och här borde jag kanske också slänga in ett litet Tack till min ”personliga coach”, haha, /granne L, som gett mig tips och inspiration att lägga om träningen lite. Så jag tar inte åt mig all ära själv. Bra också så man har nån annan att skylla på när man får träningsvärk! :) )

Poängen här: gymma mer ”manligt” och mindre tjejigt. Förut körde jag typ hela kroppen på gymmet ca två dar i veckan, gjorde då typ en övning per muskelgrupp (typsikt tjejer). Har nu övergått till att köra ca 2-3 muskelgrupper per gång, t.ex. triceps + axlar en dag osv, och då många fler övningar med tyngre belastning på den gruppen så man verkligen tröttar ut musklerna, bryter ner dem, och sen vilar jag dem i minst fyra dar tills jag kör igen. Bryta ner och bygga upp. Så istället för att gymma ca 1 och ½ timme två dar i veckan kanske jag gymmar ca 45min ca 4 dar i veckan.
Förut tänkte jag att det bara var killar som ville bli biffiga och spänna sig framför spegeln som tränade såhär. Och jag vill inte bli biffig, MEN jag vill bli starkare. Och då måste jag ju pressa mig själv lite, lägga på mer vikt. Så från att ha stått stilla på ungefär samma vikter i flera år orkar jag nu mer och mer hela tiden. Då blir det ju mycket
roligare också när man utvecklas!

Hur vet jag nu att detta gett
resultat:
Jo, man kan t.ex. jämföra årets första längdskidtur med förra årets. Då åkte jag 7km (var iofs lite förkyld, men ändå), det gick skittungt, fick typ blodsmak i munnen, kändes som jag hade världens sämsta kondis och det var inte alls kul. Och det längsta jag nånsinn åkt på skidor innan denna säsong var 13km i ett sträck.
I år: Skulle mjukstarta lite tänkte jag, 7km eller kanske 12. De första 7km har aldrig gått så lätt i hela mitt liv! Orkade på ett helt annat sätt än förut. Det slutade med att vi (jag och mamma) åkte 19km. alltså 6km längre än vad jag nånisnn åkt, och då var det bara första gången. Och nästan en 2/3 tjejvasa, så nu känns inte den lika skrämmande längre. Och mamma brukar åka ifrån mig, nu var det jag som drog ifrån, i alla fall i uppförsbackarna.
Jag orkade ta i mer, för att jag var starkare och hade bättre kondis helt enkelt!

Så kortfattat: Mitt tips till de som vill ha träningsresultat (sen får ju alla olika mål med sin träning såklart)
Styrketräna ”manligt” och träna mer effektivt på konditionsdelen!

Och detta är ju bara mina helt subjektiva åsikter, som jag upplever i min kropp. Gör inget anspråk på att det här skulle vara nån vetenskaplig sanning direkt.
Men det är roligt när det känns som träningen ger resultat.
Just Beat it!

Puss och hej.


/ia. (nördig! - men jag älskar det. för att det är KUL att träna. Inte för att jag ska gå ner i vikt av det, viktig poäng, viktig skillnad)

tisdag 14 december 2010

--


Den inre, fula, rösten säger: Du som är så tjock borde inte få äta.
Och sen äter jag ändå. För att jag är rädd för att vara hungrig. För att det är så obehagligt att vara hungrig. För då blir jag så trött. Och så frusen. Och när jag är frusen och trött så känner jag mig så ledsen. Och jag vill inte vara ledsen. Så jag äter.
Men man blir inte stolt över sig själv när man gör något man känner att man inte borde få göra, egentligen. Man känner sig rätt misslyckad. Som att man får skylla sig själv när man missar sina mål.

Och sånt här talar man inte högt om. Rädd att nån skulle spärra in mig på sinnessjukhus.
För jag vet ju. Att det är fel. Galet. Knäppt. Inte sant. Patetiskt. Fånigt. Egoistiskt. Fult. Elakt. Dåligt.

Och att det är störande. Att jag skriver om sånt här. Jag vet. Att det är mycket bekvämare med någon låtsas att allt är bra. Så förlåt! Men jag vill inte vara bekväm.

Och. Jag är egentligen en levnadsglad tjej. Som vill. Orka. vara glad. Det ligger därinne i mig. Men ibland kommer det inte fram. Dåliga, trötta, ledsna dagar är det övertäckt, av en massa äckliga sjuka tankar som bara trycker ner mig. Ner till fotknölarna.

Kent sjunger såhär: "Den svarta kostymen ska av. Den svarta kostymen är inte jag."
Nej precis. Det är inte jag.
Och jag ska kämpa av mig den där kostymen. En annan dag. När jag inte är trött och less. Fastän jag ätit. För mycket.


/ia.


måndag 13 december 2010

--

lite halvdålig uppdatering här. så länge bjuder ja på en av världens mest lästa psalmer, 139. Och den fångar något. Något stort.



Psalm 139
HERRE, du utrannsakar mig och känner mig.
Om jag sitter eller står, vet du det, du förstår mina tankar fjärran ifrån.
Om jag går eller ligger, utforskar du det, med alla mina vägar är du förtrogen.
Innan ett ord är på min tunga, vet du, HERRE, allt om det.
Du omsluter mig på alla sidor och håller mig i din hand.
En sådan kunskap är mig alltför underbar, den är så hög att jag ej kan förstå den.
Vart skall jag gå för din Ande, vart skall jag fly för ditt ansikte?
Om jag far upp till himlen, är du där, bäddar jag åt mig i dödsriket, är du där.
Tar jag morgonrodnadens vingar, gör jag mig en boning ytterst i havet,
skall också där din hand leda mig och din högra hand fatta mig.
Om jag säger: "Må mörker falla över mig och ljuset bli natt omkring mig",
så är mörkret inte mörkt för dig, natten skall lysa som dagen och mörkret vara som ljuset.
Du har skapat mina njurar, du sammanvävde mig i moderlivet.
Jag tackar dig för att jag är så underbart skapad. Ja, underbara är dina verk, min själ vet det så väl.
Benen i min kropp var inte osynliga för dig, när jag formades i det fördolda, när jag bildades i jordens djup.
Dina ögon såg mig när jag ännu var ett outvecklat foster. Alla mina dagar blev skrivna i din bok, de var bestämda innan någon av dem hade kommit.
Hur outgrundliga är inte för mig dina tankar, Gud, hur stor är inte deras mångfald!
Skulle jag räkna dem är de fler än sandkornen. När jag vaknar är jag ännu hos dig.



och jag är så imponerad. av både personal och vissa patienter på min avdelning. för proffsighet. för att de pallar stressen. för patienter som varit med om så mycket men ändå är så levnadsglada och positiva. (mitt nya smeknamn är "lill-syrran". haha)
jag skulle vilja bli världens bästa sjuksyster. en sån där bra en. som man kan ha förtroende för.
godnatt.
/ ia

lördag 11 december 2010

--

the best kisser that I ever knew...


Nu ska jag bege mig ut mot Bjurs, och sedan Sörskog. Dags för säsongspremiär på längdskidorna. Hoppas det går bra, jag har redan lite prestationsångest. Men det ska bli kul också. Tyvärr är man nog inte så tränad som man önskar. Men man måste ju börja från början.
Sen tror jag mamma och pappa skulle bjuda på tacos ikväll. De blir gööötttt! :)

och imorn fortsätter bjurshelgen med jobb på gamla kära Bjursåsgården. Ska bli kul att få se de gamla fina tanterna och farbröderna igen. Jag gillar dom (fast inte alltid deras bajs...... hahah)
Puss!

/ia.

torsdag 9 december 2010

--

jag fick som jag ville, sanning. och det var som jag trodde.
men jag vet inte än om det är bra eller dåligt att behöva lämna sina små rosa moln.


och den 9:onde december för ett år sedan:
- så ville jag och Madde gå på Melissa Horn. Men vi "tvingades" gå på Betels Nobelfest istället. Det var inget dåligt val. För det var en fin kväll. (Med betoning på fin - rusikgt kul att se alla uppklädda, till skillnad från fulfesten, haha).
Och det var fina tider det, och fina minnen som ska bevaras. Men inte levas kvar i, man måste gå vidare.

men jag saknar dig Madde. och lite extra mycket precis just nu.


Och 9:onde december är också Anna-dagen. Grattis min finaste och bästa Anna!

/ia.

tisdag 7 december 2010

....

ge mig lite sanning. hård och obarmhärtig.
som ett slag i ansiktet. bara det är sanning.


och att jag idag satt min helt egna första PVK utan hjälp, sånt får man bli glad för. (ska förresten skriva mer om praktiken och det där om att bli sjuksköterska en annan dag tänkte jag..) Så det är kul när man får glädjas över lite praktiska framgångar när man vill spy på allt som har med skoluppgifteroch artiklar att göra. Arg! så det ska jag sluta tänka på. för jag svär högt. och det är inte likt mig. och jag gillar det inte.

och tänk att springa, lätt, på en gräsplan, och slå det perfekta inlägget. en känsla jag saknar. och kommer aldrig mer uppleva? lite sorgligt, är ju iallafall en 16 år gammal vän, den där fotbollsplanen....

och tänk, att göra nåra perfekta svängar med brädan i nysnö.

och jag gillar inte när jag överför mina känslor, mina dåliga känslor, på människor som inte kan rå för dem. Råkar i typ 90% av fallen bli mamma. Förlåt! Jag vill inte vara sån.. Ta ut trötthet, att man är arg på sig själv, (lat och dålig diciplin-känslor), besvikelser på andra personer på fel person. men det är så lätt hänt. Någon snäll dotter blir jag nog aldrig.

det här blev babbel om massa olika. men tänk, 3 bra grejer, 1 dålig. det var väl bra kämpat?

puss&gonatt.
/ia.

måndag 6 december 2010

---


We're simply the best.


och jag orkar inte säga mer än så.
tack att ni gjorde en bra helg.



och jag älskar er.

/ia

söndag 5 december 2010

--

Lite kloka citat ur böcker och sånt. Som man faktiskt nån gång ibland hinner läsa, fantastiskt!

Ur Tomas SjödinsJag lutar åt Gud”. (Tack för 22-års presenten Patrik! :) )

”…tron är något som vi i det här landet utövar på bestämda platser och bestämda tider. Tro gör man i för ändamålet avsedda hus. I det vanliga livet råder andra krafter. I själva verket borde det vara tvärtom. I kyrkan behöver man inte tro särskilt mycket, där kan man låta sig bäras av de andras tro och tillit, och det är en av de riktigt stora poängerna med kyrkan. Det är alla de andra dagarna, de råttgrå, sönderstressade, relationskrångliga och orosstinna dagarna man behöver en tro.”

Och jag håller så med! Tänkt mycket på det, att jag vill inte att min tro ska vara något jag sysslar med kl. 11 på söndag förmiddag. Då är det inte speciellt svårt att tro, omgiven med likasinnade. Jag vill ha min tro med i vardagen. När jag stressar sönder över plugg, när jag möter trasiga patienter på sjukhuset, när jag känner att jag inte räcker till och bara vill sova, när jag känner mig som världens lyckligaste, när jag tränar, när jag är med människor som inte delar min tro. vill jag fortfarande ha Gud med, i mig.


Citat 2, av Magnus Malm (skitbra författare, utmanar verkligen tankarna på vad tron egentligen är och får för betydelse i våra liv, läs!) Citatet är snott från Lina Mattebos blogg:

"All sanning är en kontaktyta med Gud, hur oandlig den än verkar. All lögn skiljer oss från Gud, hur andlig den än verkar."

Lite samma sak. Om att gå i kyrkan och vara kristen på ”rätt” sätt, fromt, inte alltid behöver vara bra. Om det inte är äkta, sant, ärligt. Då blir det bara en yta, en falsk fromhet.
Och att det världsliga, ytliga kan vara det som är närmast Guds hjärta. När man står mitt i världens skit så långt bort från en kyrka man kan komma. När man sitter ensam på ett golv och gråter och svär och undrar vart Gud är mitt i det här eländet. När man skrattar galet, ont i magen och kan inte andas-mycket, över ett supertrivialt, fånigt lågt skämt, så tror jag Gud kan vara nära, så nära. Om det liksom kommer från ett människohjärta som själv är ärligt, levande, brinnande.

Så tror jag. Men det är bara lilla jag det.

/ia.

fredag 3 december 2010

--












































Det här är typ den grymmaste kvinnan jag vet! (Och för er som inte är vintersports-nördar så är det alltså Marit Björgen) Världens bästa kvinnliga längdskidåkare, i mitt tycke, men många experter håller nog med också. Och antagligen världens mest vältränade längdskidåkerska också. Kanske därför hon är bäst lite logiskt tänkt.


I mitt nästa liv ska jag vara denna kvinna. ha!


och jag tror inte ens jag är tillräckligt patriotisk för att vara säker vem jag håller på när Marit och Charlotte Kalla tävlar mot varann.


Kan man liksom låta bli att bli förälskad i denna kvinna? Beundra henne? Musklerna, den klingande norskan (världens finaste språk ju!) och allmänt ascool. Ja lite småkär helt enkelt... Hoppas hon får en bra säsong och visar vart skåpet ska stå.


(och de, ändå på ett sätt, ganska många timmarna man lägger ner på träning och hänger i gymmet (åh mitt andra hem och typ bästa stället jag vet, fina friskis gymmet!! love it!), känns ju väldigt fjuttigt när man jämför... fast i och för sig, sen är de där damerna proffs. det är deras jobb att träna. jag är ju bara en glad amatör som måste sätta skolan i första hand. fastän man inte alltid vill. )
puss hej


för jag vet varken in eller ut längre. (har jag nånsinn?)


/Ia.

torsdag 2 december 2010

--

"Meet me halfway
I can't go any further then this...."

onsdag 1 december 2010

Tacksamhet...

Ibland glömmer man. Hur bra man har det. Och ja, jag tycker verkligen ” I-landsproblem” också är verkliga problem. Ensamhet, depressioner, olika sjukdomar, mobbing osv osv.
MEN. Man glömmer så lätt. Tacksamhet för att man har mat på bordet varje dag. Slipper gå runt svältande (om man inte själv väljer det). Vi har tak över huvudet, skapligt varma hus och lägenheter. Kläder att ta på oss.

Och Tack, TACK GUD, för det. Tack för rätten till utbildning. Att vi lever i ett jämställt samhälle där vi får tänka, tycka tro vad vi vill utan att riskera att bli frihetsberövade eller torterade. Tack för min fina familj, även om den har sina brister. Tack för en uppväxt utan alkohol, utan misshandel eller annat skit som folk växer upp med. Och ja, Tack gode gode Gud att vi hittills klarat oss undan från allvarliga sjukdomar i vår familj. Tillexempel ordet cancer, som skrämmer så.

Och Tack för att få bo i ett land som Sverige där det finns sociala skyddsnät som gör att jag, förhoppningsvis, inte hamnar på gatan om jag blir sjuk och inte kan försörja mig själv. Även om allt inte fungerar perfekt och vi självklart ska kämpa för ett bättre samhälle, måste man kanske sätta det i proportion till andra delar av världen ibland.
Och Tack för den fina naturen vi får omge oss med. Att den är relativt oförstörd och vacker. Att varje dag när solen gått ner så kommer den upp igen. Att varje gång det blir vinter så väntar en ny vår, och en ny sommar.

Och TACK för alla människor. De vi känner och de vi inte känner, ännu. Tack för fantastiska vänner. Vänner är mer värda än guld. Tack för de riktigt gamla vännerna, de som varit där sen man gick på lekis och lågstadiet ihop. Att de fortfarande är några av mina allra närmsta.
Och Tack för nya vänner längs vägen. Det fantastiska Betel-året och allt det förde med sig. Vänskap som jag hoppas räcker livet ut. Och Tack för den nya klassen som jag redan vet att det finns hemskt trevliga människor i, som gör att jag känner mig välkommen. Och Tack för församling och hemgruppen, människor som betyder mycket. Och Tack för bra grannar. Eller, jag känner bara en och en halv, men det är tillräckligt för att jag ska tycka att jag har fina grannar :)

Och Tack för en kropp som bär mig. Dag efter dag. Som tar mig upp och ner för trappor, ut i skogen, framåt i sjukhuskorridorer, hem till vänner och bekanta, som orkar träna. En kropp som gör att jag kan se, höra, dofta, smaka, känna. Få del av allt det underbara som du skapat, Gud. En kropp som rent fysiskt är nästintill frisk, och jag hoppas vi kan samarbeta, ännu bättre, många många år till. Tack att jag inte blev sjukare, helt förlorad och borttynad, som det så sorgligt nog går för vissa. Tack för hjälp och en inre styrka och en vilja att inte förstöra mitt liv.

Ja TACK. Jag tar så mycket förgivet. Glömmer att se vad man har.



MEN varför, käre GUD, det ska vara förbenat kallt, det förstår jag inte alltid???


(Och såhär tänker jag se ut hela långa kalla vintern.
Inte stoppa näsan i vädret mer än nödvändigt)

/ia.