magkanslan

ibland kanner jag mig feg. trakig. som att jag inte utnyttjar mina chanser.

jag ar ju i indien nu. och som det ser ut for tillfallet kommer jag inte ta chansen att resa runt i landet utan aka direkt hem till sverige harifran Goa nar min volontartid ar slut (om ca 2,5 vecka)

varfor?
min sjalvanklagande sida sager alltsa att det beror pa att jag ar feg, trakig, ingen aventyrsmanniska, lat, osocial, hemmakar, trygghetsberoende osv osv.

min lite mer 'lyssna pa ditt hjarta och magkansla' -sida sager: inte nu. det ar inte darfor du ar har, just nu, denna gang.
FOR: grundtanken med denna resa var ju forst och framst inte att jag skulle uppleva sa mycket som mojligt (fast oj, vad jag upplevt!), se sa mycket som mojligt, av indien. tanken var att volontararbeta. och en annan gang SKA jag resa runt i Indien pa ett mer turistigt satt, besoka olika sevarda och kulturella platser osv.

jag vill inte resa runt ensam.
trots allt, detta ar min forsta resa pa egen hand, min forsta resa utanfor europa. jag ar ingen van backpacker, annu, som kanner mig jattetrygg med allt. skulle jag resa runt sjalv skulle jag nog mest bara vara nervos hela tiden, och hur kul blir det da? och inte sa roligt att resa sjalv heller ju, ingen att dela alla upplevelser med.

norskorna jag umgas ratt mycket har ska resa runt i indien i tre veckor efter denna vecka och vill att jag ska folja med. efter mycket velande fram och tillbaka har jag, nog, bestamt mig for att inte bli med utan stanna kvar har pa campen mina tio veckor som jag bestamt i forvag. varfor? varfor inte ta chansen att resa runt med det basta sallskap jag kan tanka mig?
pa grund av pliktkansla/magkansla.

jag vill slutfora mitt arbete har. har jag sagt att jag ska volontararbeta i tio veckor, sa vill jag gora det i tio veckor ocksa. inte avbryta for att jag ska uppleva saker. vill inte missa mina tva sista veckor hos barnen pa barnhemmet for att jag ska turista istallet.

dessutom trivs jag valdigt bra har nu, igen. kanns som jag liksom kommit igenom den dar dippen av hemlangtan jag hade. har varit valdigt bra senaste veckan, mycket harlig gemenskap osv.
nu aker ju de flesta jag umgas mest med hem efter denna vecka. men tva veckor kvar kanns ganska latt att genomfora.

och det finns en bra sak med om jag INTE reser runt i Indien nu. Da MASTE jag ju ut och resa och atervanda hit snart igen, for att besoka norra (det mer 'riktiga' - kulturella )Indien osv.
Om det gar som jag tanker (och Gud vill) sa blir det en san resa om ca ett ar kanske, nasta host. 
Kanns skont att aka hem och planera det ordentligt forst, hur jag vill lagga upp det, vad jag vill se osv.
VAndring i Himalaya, besoka JAipur, Taj Mahal, Dehli osv star nog pa kartan. Och sen avsluta med lite sol, bad, beach, relax i Goa. Visst later det bra? :)

ja lite sa tanker jag.
jag tror det ar bra att lyssna pa hjartat och magkanslan. inte gora det du tror att andra manniskor tycker att du ska gora. det brukar ju alltid bli bast sa. jag ar glad att jag lart mig att vara ganska uppmarksam pa min 'inre rost'. forsoka lata Gud leda mig ratt.

karlek! /ia.