onsdag 14 november 2012

hej kroppen tack att jag kan lita pa dig.


jag ar ju lite dalig pa att blogga har, jag vet. men nar jag val sitter framfor datorn kanner jag mig sa stressad att jag inte kan uttrycka mig om natt vettigt. sa darfor tankte jag citera ett mejl rakt av (sa slipper jag skiva natt nytt, haha) som jag skickade till min mamma haromdagen. det handlar om mina tankar kring mat, vikt och atstorningar och sa medan jag ar har i indien. och det ar GLADJANDE lasning kan jag meddela :)
aven om inte allt kanns jattebra jamt sa ar det sa mycket battre an vad jag trodde det skulle vara. Tack snalla kroppen som inte a\har svikit mig utan visat att den gar att lita pa och tack snalla Gud som skapat mig och som hort mina boner:

har kommer det:


hejsan mamma!

tankte bara beratta lite gladjande saker jag har markt/tankt pa har i indien:
det kanns som jag ater mycket mer mat an hemma. stor frukost, ratt mycket till bade lunch och middag.och det ar mycket kolhydrater, ris, pasta, vitt brod osv. ater ute da och da, ofta med dessert efterat. forsoker att inte ata jattemycket 'onyttigheter' men nan chokladbit eller glass aker ner da och da, forsoker att ata nyttigt men samtidigt inte kontrollera mig sjalv for hart.
 
jag tranar ju litegran har, men mindre an hemma. joggar ca 30-60min 2-4ggr i veckan, ej sa langt eller i jattehogt tempo. bara for att rora pa mig lite.

och innan jag akte hit var jag ju sa radd for att ga upp jattemycket i vikt och inte kunna ha samma klader osv, ga upp 10kg, att folk inte skulle kanna igen mig lange, men sa ar det INTE! :) trots att jag lever sahar, utan strang kontroll, sa gar jag inte upp i vikt! 
kan ha samma klader som nar jag kom. och det kanns sa skont, som att jag kan lita pa kroppen. att den tar hand den mat jag stoppar i den. att jag inte behover trana 6ggr vecka for att halla vikten. 

jag och Lene var ute och joggade lite tillsammans igar, och efterat pratade vi lite om halsa och sa. det var sa skont, for det kandes som vi puschade varann att ha sunda varderingar. (leva halsosamt men inte overdrivet!) vi svenskar och norskar ar nog de enda som tranar har, sa det ar nog sant att vi ar ett halsosoamt folk :)

och hon sa att hon tyckte att det snarare sag ut som jag gatt ner i vikt an upp nar jag varit har. och det ar lite sa jag kanner ocksa, aven om jag knappt vagar tro det (sa mycket som jag ater!) hehe. kanske ar det att jag forlorar muskler, men det gor inte sa mycket. 

sa mamma kanske har du ratt i att jag atit for lite mat och att jag fatt battre forbranning nu nar kroppen vant sig med mkt mat eller natt. ska foroska fortsatta med det nar jag kommer hem , ata ordentligt med mat men inte smaata sa mycket,

visst later det ganska bra? att overvinna sina radslor, det ar stort tycker jag. jag VAGADE trotsa AS-tankarna som sa at mig att inte aka till Indien. jag vagade, och jag VANN. ha! skit pa dig fula atstornings-sjukdom! nu ar det den riktiga ia som ar tillbaka, som vagar ata, vagar vara glad, vagar njuta av livet, vagar slappa angest och kontroll.
SA VART DET.
sa om du ar i samma situation som jag var i forut. vaga! prova att leva! prova att slappa kontrollen.
du kommer inte att angra dig.

karlek! /ia
(och alltid nar jag skrivit natt sant har blir jag radd och tanker att jag maste ljuga nasta gang jag har en dalig as-dag och allt kanns tjockigt och pissigt. MEN det maste jag inte alls det. man far, ska, vara arlig men JUST NU kanns det sa himla bra!)

2 kommentarer:

Emma-Noora sa...

det känns säkert så bra för att du har hittat den äkta styrkan inom dig, tilliten som du beskriver! den här upplevelsen kommer du har med dig alltid, även på "dåliga" dagar/perioder.

fint att höra att du är så avslappnad där du är nu.
stor kram till dig!

ps. vilket datum är du hemma?
jag ska resa en sväng till gambi aoch umeå i dec så jag kommer hem den 17/12. är du redan hemma då?

Anna sa...

Jag längtar efter att få träffa nya, äkta Ia!

Puss